månadsarkiv: januari 2018

Europeiska forskningsprioriteringar

Just nu pågår diskussioner om vad EU:s kommande forskningsprogram, FP 9, ska prioritera. Här är några av de saker jag skulle vilja se ett fokus på:

Ett klimatneutralt Europa. I linje med Paris-överenskommelsen så behöver Europa bli klimatneutralt runt mitten på det här århundradet. Inom en del områden så vet man ungefär hur det skulle kunna gå till, men inom många områden så behövs det grundläggande och tillämpad forskning för att nå målet. Några av dessa områden är:

  • Klimatneutral produktion av material såsom stål, andra metaller, cement och plast. Inom vissa av dessa områden har det påbörjats forskning men det finns mycket att göra.
  • Klimatneutralt flyg är nog knappast möjligt i stor skala de närmaste decennierna, men desto viktigare är det att arbeta med teknikutvecklingen. Det behövs också ändrade resvanor.
  • Förstärkta naturliga och tekniska kolsänkor. Att minska utsläppen är inte det enda som krävs, vi behöver också öka upptaget och lagringen av kol i skog, mark och tekniska system.
  • Matproduktion och -konsumtion i ett klimatneutralt samhälle. För att nå detta behövs både teknisk utveckling och ändrade matvanor.
  • Digitaliseringens roll i ett klimatneutralt samhälle. Alla smarta prylar kräver energi och resurser, men viktigare är hur de smarta systemen kan användas för att underlätta eller försvåra omställningen.

Hållbara europeiska städer 2050. De flesta européer bor i städer. I städer samlas också många av hållbarhetsutmaningarna som Europa brottas med idag och på sikt. Några av de viktiga frågorna är:

  • Ökade inkomstskillnader och social exkludering. Inkomstskillander skapar hälsoproblem och social oro.
  • Tillgång på bostäder, utbildning, sjukvård och försörjning till alla. De grundläggande systemen måste finnas och finansieras.
  • Fysisk säkerhet i hemmen, på arbetsplatser, i skolor och på gator för både män och kvinnor.
  • Luftkvalitet. 400 000 människor dör årligen på grund av dålig luftkvalitet inom EU. Till det kommer en mängd olika sjukdomar. Det är huvudsakligen regionalt transporterade föroreningar som orsakar detta och det krävs därför europeiska lösningar.
  • Konsumtion i städer ger ekologisk och social påverkan utanför städerna och delvis på andra kontinenter. Denna påverkan kan vara positiv och negativ. För att nå de globala hållbarhetsmålen behöver konsumtionsmönster förändras.

Hållbar försörjning av ekosystemtjänster i Europa. Tekniska och ekonomiska system är beroende av produkter och tjänster från fungerande ekosystem. På grund av bland annat ökad efterfrågan och klimatförändringar så ökar pressen på dessa. Det behövs en integrerad ansats inom flera områden för att upprätthålla ett hållbart jordbruk, ett hållbart skogsbruk, marina system i balans och en säker tillgång på färskvatten.

Veckans tips: KTH-forskare på radion. Göran Cars om Kiruna-flytten, Anna Pernestål Brenden om självkörande bussar och Annika Carlsson Kanyama och Rebecka Milestad om mat.

Naturen – till vår tjänst?

Om man funderar ett tag så är det uppenbart att samhället och de tekniska och ekonomiska systemen är beroende av fungerande ekosystem. Det finns massor av saker som samhället får gratis från naturen utan att vi tänker jättemycket på det. Ofta är det först när naturen inte utför de tjänster vi förväntar oss, och de kanske måste ersättas, som vi börjar reflektera över det.

Ekosystemtjänster är nyttor, tjänster och produkter som människor får från ekosystem. De brukar delas in i fyra grupper.

Försörjningstjänster är produkter som människor får direkt från fungerande ekosystem. Några exempel är mat, material, energi och rent vatten.

Regleringstjänster handlar bland annat om klimatreglering, rening av vatten och luft, nedbrytning av avfall och mycket annat som ofta fungerar utan att man tänker så mycket på det.

Hälsa och välbefinnande. Alla som uppskattar fågelsång, en park, ett bad eller friluftsliv vet att fungerande ekosystem ger oss värdefulla upplevelser.

Stödjande tjänster handlar om de funktioner som är förutsättningar för övriga tjänster, exempelvis upprätthållande av vattencykler, jordbildning, fotosyntes och cirkulation av näringsämnen.

Miljöproblem uppstår när ekosystemtjänster inte riktigt finns där som man medvetet eller kanske omedvetet trodde. Ett exempel är nedbrytning av organiskt material och avfall. Så länge vi släpper ut lätt nedbrytbara organiska material i rimliga mängder så bryts de ner av naturen. Men om det blir för mycket uppstår övergödning och syrebrist i sjöar och vattendrag. Det blir också problem om vi släpper ut material som är svåra att bryta ned, exempelvis tungmetaller, vissa organiska ämnen och plaster, som naturen har svårt att hantera. Då upptäcker vi efter ett tag att de finns kvar, sprids i näringskedjor och kommer tillbaka till oss människor via bland annat mat och vatten.

Miljöproblem uppstår också när naturen inte får utrymme att fungera då vi stressar ekosystemen eller helt enkelt förstör dem. Ett konkret exempel på det senare är att parker och lokala grönområden kan bidra med bullerdämpning, luftrening, vattenreglering, skugga, vindskydd och annan lokal klimatreglering samt rekreation. Om sådana områden tas bort, så minskar dessa tjänster. På många ställen arbetar man med gröna lösningar för att i viss mån återställa dem.

Ett exempel på hur samhället stressar ekosystemen är genom klimatförändringar. Det blir varmare vilket också leder till att de reglerande och stödjande ekosystemtjänsterna börjar fungera på andra sätt vilket i sin tur leder till att de försörjande och kulturella ekosystemtjänsterna förändras. Ett konkret exempel är Östersjön som förväntas bli varmare och sötare och med högre vattennivå. Det kommer att påverka artsammansättning, fiske, badvatten, huspriser och mycket annat.

Veckans tips: Alla seminarier från Campus 100 år. En guldgruva!

 

Dags att avveckla fossila bränslen

Förra året var det näst varmaste året som uppmätts. Det varmaste var 2016. På tredje plats kommer 2015.

Att det blir varmare är inte oväntat. Det är i linje med den etablerade vetenskapen. För enstaka år kan temperaturen så klart variera, men trenden är tydlig: Det blir varmare. Hur mycket varmare det blir beror på bland annat på vad vi gör idag. Och vi kan göra mycket.

Inom alla sektorer där det idag sker stora utsläpp finns det möjligheter att minska utsläppen. Inom energisektorn har kostnaderna för förnybar energi minskat drastiskt och fortsatta minskningar är att vänta. Inom transportsektorn finns det nu stora möjligheter till ett fossilfritt transportsystem genom elektrifiering, förnybara bränslen, kollektivtrafik och minskat resande. För byggnader kan man idag bygga och renovera hus med kraftigt minskad energianvändning och genom smarta val kan utsläppen från produktionen av byggnadsmaterial minska drastiskt. Inom industriproduktionen finns möjligheter till effektiviseringar, bränslebyten och nya processer. Utsläppen från livsmedelsproduktionen kan minska genom teknikutveckling och ändrade matvanor (som också skulle få positiva hälsoeffekter).

För att begränsa temperaturökningen måste fossila bränslen avvecklas. Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Alla detaljer om hur detta ska ske är ännu inte kända. Men det finns massor att göra här och nu. Mycket av det är inte särskilt dyrt. Många av åtgärderna leder till förbättrad hälsa och en massa kostnader från klimateffekter undviks, det finns stora vinster att hämta hem.

Nu är det hög tid att agera. Nu sätter vi axeln till och tar i. De beslut som tas nu ska vara i linje med ett fossilfritt Sverige. De transportsystem som planeras, de byggnader som ritas och renoveras, de fabriker som projekteras och de investeringar och inköpsbeslut som tas ska vara i linje med ett klimatneutralt Sverige om 27 år.

Det går.

Näringslivet behöver leverera teknik och lösningar i linje med de möjligheter som finns, politiken behöver rigga styrmedel så att det som är samhällsekonomiskt lönsamt och i linje med klimatmålen också blir företagsekonomiskt lönsamt och forskningen behöver jobba vidare på att förbättra det som redan finns och utveckla nya fossilfria system. Nu är det dags.

Veckans tips. The Hives: Come on!