Hur hållbar är budgetproppen?

I den senaste budgetpropositionen så redovisas för första gången en bredare uppsättning indikatorer för välstånd. Det traditionella BNP-måttet kompletteras med ytterligare 14 ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter.

De olika indikatorerna spänner över ett stort område. Bland indikatorerna finns (med förändring under senaste året enligt budgetpropositionen):

  • Andel av befolkning med låg ekonomisk standard (som minskar)
  • Självskattad hälsa (som är oförändrad)
  • Mellanmänsklig tillit (som är oförändrad)
  • Nöjd med livet (som är oförändrad)
  • Utsläpp av växthusgaser (som minskar om än i otillräcklig takt)
  • Luftkvalitet (som inte har någon tydlig riktning)
  • Kemikaliebelastning (som inte har någon tydlig riktning)
  • Arbetslöshet (som minskar)
  • Hushållens skuldsättning (som ökar)

Jag tycker det är bra att man i budgetpropositionen tar ett samlat grepp. Det är lätt hänt att fokuseringen på ekonomiska data tolkas som att det är den ekonomiska utvecklingen som är syftet med politiken. Men i Regeringsformen (en av Sveriges grundlagar) står det att ”den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten”, vilket är en bredare syn. Vidare står det bland annat i Regeringsformen att ”det allmänna ska främja en hållbar utveckling”. Det är då naturligt att det finns en samlad, bredare redovisning av ett antal relevanta indikatorer.

I budgetpropositionen delar man in indikatorerna i ekonomiska, sociala och miljömässiga. Kanske borde man avskaffa den uppdelningen eftersom effekterna går in i varandra. Dålig luftkvalitet beskrivs exempelvis som en miljöindikator, men det leder till ökad ohälsa och minskad ekonomisk tillväxt, och är därför relevant även för dessa områden. Arbetslöshet beskrivs som en ekonomisk indikator, men andel med låg ekonomisk standard som en social indikator. För min del hade man lika gärna kunnat göra tvärtom. Dessa exempel illustrerar att uppdelningen i olika områden kan vara förlegad.

Det man har valt är ett antal tillståndsindikatorer för Sverige. En intressant vidareutveckling skulle kunna vara att utveckla metoder för att bedöma konsekvenser av budgeten. Kommer den att leda till förbättrad luftkvalitet, minskad upplev ohälsa och så vidare? Det finns massor av metodmässiga utmaningar kring de frågorna, men eftersom välfärd i bred mening är syftet med politiken, borde man kanske ta sig an den frågan. Flera utredningar har efterlyst olika typer av hållbarhetsbedömningar av statliga utredningar och propositioner, men hittills har regeringar av alla färger duckat för det.

Veckan tips: KTH deltar i debatten. Här är några exempel
Sigbritt Karlsson med flera: Hyfs och kunskap krävs i debatten om flyg och klimat.
Nina Wormbs med flera: Nu måste klimatkunskap omsättas i handling
Staffan Laestadius med flera på Kulturhuset Stadsteatern om Klimatet och omställningen den 26/4.