Regering bör värna unikt miljömålssystem

Det svenska miljömålssystemet är unikt i världen. För regeringen är det en viktig uppgift att behålla och vidareutveckla det.

Riksdagen beslutade på 1990-talet i bred enighet att införa ett miljömålssystem. Bakgrunden var bland annat att riksdagen satte upp lite olika mål inom miljöområdet och att det inte alltid skedde på ett samordnat och systematiskt sätt. Genom att ta ett samlat grepp kunde man strukturera målen och bygga ett system med ett längre tidsperspektiv. Sedan 90-talet har miljömålssystemet uppdaterats några gånger i bred politisk enighet. Systemet består av
• Ett generationsmål
• 16 miljökvalitetsmål
• Flera etappmål
Varje mål har preciseringar. Dessutom har man utvecklat ett system med indikatorer så att man följer upp målen, dels årligen,dels i en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Systemet ses som unikt i internationella sammanhang och är en slags föregångare till de globala hållbarhetsmålen. Ofta brukar man beskriva miljömålen som en definition av den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling, men de innehåller också sociala och ekonomiska aspekter.

Enligt riksdagens beslut lyder generationsmålet:
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

”De stora miljöproblemen” definieras sedan av de 16 miljökvalitetsmålen. Flera av dem är kopplade till utsläpp (som ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Frisk luft”) medan andra handlar om fungerande ekosystem (som”Hav i balans samt levande kust och skärgård”) och bra miljö för människor (exempelvis ”En god bebyggd miljö”).

Att miljöproblemen ska vara lösta inom en generation har definierats som till år 2020 utom för klimatmålet där man satte 2050. I den senaste uppföljningen som Naturvårdsverket gjorde angavs att man antagligen kommer att nå ett av målen (”Skyddande ozonskikt”) och är nära att nå ytterligare ett (”Säker strålmiljö”).
Andra mål anses inte som möjliga att nå med de åtgärder och styrmedel som är beslutade nu. Man gör också en bedömning om utvecklingen i miljön är positiv eller inte. Ett exempel på ett mål som vi inte når, men där utveckling i miljön är positiv är ”Bara naturlig försurning”. För andra mål, exempelvis ”Ett rikt växt- och djurliv” är utvecklingen i miljön negativ. Målet ”Levande skogar” är ett exempel på ett mål där det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön

Man kan jämföra de svenska miljökvalitetsmålen med de globala hållbarhetsmålen och se att de kompletterar varandra. De globala hållbarhetsmålen är åtgärdsinriktade, medan miljökvalitetsmålen beskriver det önskade tillståndet. Miljökvalitetsmålen är också betydligt mer preciserade och relevanta för Sverige. De blir också ett verktyg för Sverige i arbetet med de globala hållbarhetsmålen. Det finns därför all anledning att behålla det svenska miljömålssystemet och driva arbetet vidare, med syftet att faktiskt nå målen. Det borde vara en av de viktigaste uppgifterna för regeringen (hur den än kommer att se ut).

Veckans tips: Aktivera dig i någon förening, till exempel Ingenjörer utan gränser på KTH, Effektiva altruister på KTH eller Malvina.