månadsarkiv: oktober 2018

Ge dem som tar bort koldioxid betalt!

Om man släpper ut koldioxid kan man behöva betala koldioxidskatt. Då är det rimligt att man också kan få betalt om man tar bort koldioxid ur atmosfären.

Den senaste rapporten från IPCC var tydlig. Vi behöver minska utsläppen av växthusgaser kraftigt redan nu om de globala klimatmålen ska kunna nås. Ett sätt att minska halten av koldioxid i luften som lyftes fram i rapporten är att använda så kallade negativa utsläpp, det vill säga att man på ett eller annat sätt kan suga upp koldioxid ur atmosfären och lagra den.

Ett sätt att göra det på är att odla växter som använder koldioxid ur luften för att växa. Om man sedan eldar växterna kan man producera fjärrvärme och el, men man kan också få utsläpp av koldioxid, samma mängd som växterna sugit upp. Men om man i stället för att släppa ut koldioxiden kan fånga in den och sedan lagra den, då har man skapat en kolsänka. Man kan också omvandla växter till biokol som kan användas som jordförbättringsmedel. Även biokol kan fungera som en kolsänka.

De här teknikerna för negativa emissioner kan inte ersätta andra åtgärder för att minska utsläppen. Tvärtom är det så att vi behöver använda alla möjliga metoder för att kunna nå klimatmålen. En del av teknikerna finns redan. Det är inte science-fiction, det skulle kunna börja användas redan nu. Man skulle exempelvis kunna göra detta på Stockholm Exergis anläggningar vilket undersöks i projekt tillsammans med KTH. Det som behövs är beslut om att börja bygga.

Så varför händer det inte då?
Ett skäl är att det kostar pengar. Det blir lite dyrare att tillverka värme och el om man gör den klimatpositiv. Men kostnaden är långt ifrån orimlig. Man kan räkna med att kostnaden för att ta bort koldioxiden är ungefär hälften av den koldioxidskatt som man kan behöva betala om man eldar fossila bränslen och släpper ut koldioxid. Om vi kunde skapa regler som innebär att man får betalt om man avlägsnar koldioxid ur atmosfären skulle det kunna bli lönsamt.

Det borde alltså vara en tydlig uppgift för vår nya riksdag och kommande regering att ta fram förslag på en omvänd koldioxidskatt. I väntan på det så är det dock ingenting som hindrar fastighetsägare (exempelvis Akademiska Hus och andra ansvarstagande företag) att säga att vi vill bidra till minskade koldioxidutsläpp. Vi är beredda att betala lite mer för värmen för att bidra till att ny teknik implementeras och för att få klimatpositiv värme. Även Stockholm Exergi och dess ägare (Stockholm Stad och Fortum) kan också säga att vi tycker det är värt att ta den här kostnaden. Vi vill ligga i framkant och vill bidra – därför gör vi de här investeringarna.

Ibland diskuteras individens ansvar för att bromsa klimatförändringar. I alla dessa företag och myndigheter finns kloka personer som kan bidra med bra beslut.

Veckans tips: Se Cecilia Sundberg, universitetslektor på KTH prata om negativa utsläpp här.

Miljöpåverkan från byggande kan minskas redan idag

Byggandet står för en stor del av klimatpåverkan. De goda nyheterna är att den redan idag går att minska kraftigt. Med ny teknik kan det minska ännu mer.

I en färsk studie av docent Tove Malmqvist och andra forskare från bland annat KTH och IVL i samarbete med Sveriges Byggindustrier jämförs klimatpåverkan av fem byggsystem för ett flerfamiljshus. Tre av dem är byggda i betong och två är träbaserade. Systemen används idag. Man har utgått från ett existerande hus som finns i Hökarängen. Sedan har man tittat på klimatpåverkan om det skulle ha byggts idag med de olika alternativen.

Resultaten pekar mot att bara genom att välja ett annat system kan klimatpåverkan för byggfasen minska med ungefär en tredjedel. Varje system har sedan en förbättringspotential på ytterligare bortåt 20 procent med dagens teknik. Det finns alltså möjligheter att närmare halvera klimatutsläppen med lösningar som finns och kan användas!

Rapporten ger en mängd rekommendationer till entreprenörer och byggherrar. Bland dessa finns:
• Beställ klimatförbättrad betong
• Beställ de klimatmässigt bästa produkterna
• Bytt till förnybara bränslen för transporter
• Undvik långa transporter av material och komponenter
• Optimera energianvändningen på byggplatsen
• Räkna på klimatpåverkan och öka kunskapen.

Det är alltså inga avancerade superlösningar det handlar om utan ganska grundläggande saker som kan göra stor skillnad. Nu är det upp till beställare, byggherrar och planerare att faktiskt agera. Ibland diskuteras vilket ansvar individen har kontra samhället. (Se till exempel denna intressanta artikel i Svenska Dagbladet av bland annat Anders Rosén , universitetslektor på KTH. Men vi har också individuellt ansvar i våra yrkesroller. Så kom igen nu och gör det som kan göras!

Veckan tips: Om årets ekonomipristagare skriver Jonathan Metzger, universitetslektor på KTH i Aftonbladet.

När larmet går

I måndags kom den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC (International Panel on Climate Change). I rapporten har man sammanställt dagens kunskap om vad en uppvärmning av 1.5 grader respektive 2 grader innebär. Dessa temperaturhöjningar är kopplade till de mål som nästan alla världens länder har kommit överens om genom det så kallade Paris-avtalet.

IPCC samlar forskare från hela världen inom olika områden och varje rapport genomgår omfattande granskningsprocesser. Man arbetar konsensusbaserat och är noggranna med att bara ta med sådant som har en gedigen vetenskaplig grund. Det innebär att man snarast ligger på den försiktiga sidan, dvs att man tenderar att underskatta de risker som finns med klimatförändringarna. Det är därför inte så konstigt att man i denna rapport har skruvat upp varningarna och riskbedömningarna jämfört med tidigare rapporter. I takt med att man forskar och lär sig mer (och i takt med att det blir varmare), kommer också nya effekter att upptäckas.

Rapporten pekar mot att det behövs kraftfulla förändringar nu om vi ska nå klimatmålen. Vi vet också vad som behöver göras. Vi ska sluta använda fossila bränslen, vi ska bygga klimatsmarta hus, vi ska hitta nya sätt att producera stål, cement och plast, vi ska äta mindre kött och mejeriprodukter från idisslare och vi ska flyga mindre. Alla dessa bitar måste finnas med i en strategi för ett hållbart samhälle i linje med Parisavtalet. Allt kan inte göras på en gång och vi har inte alla detaljer klara, men vi vet var vi kan börja. Jag har till exempel tidigare skrivit om bland annat transporter och byggnader.

På KTH och andra universitet pågår det nu massor med forskning kring nya klimatsmarta lösningar. Men dessa lösningar måste utvecklas, testas så att de verkligen leder till minskade utsläpp och implementeras i stor skala.

Just nu är vi lite som en grupp människor som sitter i ett hus där brandlarmet går, men ingen reagerar, för man tänker att om ingen annan gör något, så kanske jag hör fel, det kanske inte är ett brandlarm. Men det är det. Och det som behövs är att några reser sig upp och gör det som ska göras. Om några börjar, så kommer andra att följa efter.

Men alla kommer inte att jubla. De som sitter på stora tillgångar av fossila bränslen kommer att förlora på detta. Lobbyister kommer att använda sina vanliga argument och göra vad de kan för att bromsa utvecklingen. Man kommer kanske inte att säga att åtgärderna är fel, men man kommer att hitta argument för att det är någon annan som ska göra något annat, senare, inte nu.

Men det blir dyrare ju längre vi väntar med att hantera klimatförändringarna. Vi har väntat länge med att agera på den information som vi har haft och det gör att vi behöver agera nu och använda de alternativ som finns. För att nå klimatmålen behöver vi ungefär halvera utsläppen varje decennium. Det är fullt möjligt. Det är bara att sätta igång.

Veckans tips: Ta del av materialet från IPCC. Själva rapporten i sig är omfattande men det finns flera olika sammanfattningar på olika nivåer. Allt finns här.

Överväldigande mansdominans

När jag för några veckor sedan läste Ny Teknik slog det mig plötsligt att det nästan bara var män i tidningen. Jag bestämde mig för att kollräkna, och jo, mitt intryck stämde.

Av de namngivna personerna på bild i redaktionellt material, så var 29 av 33 personer män. I numret efter (den 27/9) var det lite bättre, men fortfarande var det en tydlig majoritet, 24 av 37 var män. Totalt sett så var alltså 76 procent av personerna med namn och bild i dessa två nummer män.

Jag vet inte om Ny Teknik ger en rättvis bild av teknik-Sverige. Men så här kan vi ju inte ha det. Samhället står inför stora förändringar som i stor utsträckning drivs av teknikutveckling. Digitaliseringen sveper som en stor förändringskraft genom samhället och vi kan kanske bara ana vad den innebär. Klimatutmaningen innebär stora förändringar oavsett om vi minskar utsläppen av växthusgaser eller inte. I den här utvecklingen behövs både kvinnor och män. Vi kan inte ha en diskussion om hur tekniken förändrar samhället med bara (eller huvudsakligen) män. För att citera en av KTH:s kampanjer: Framtiden är för viktig för att överlämnas åt män.

Ibland känns det som om vi har ett könsmässigt undantagstillstånd med så kraftigt mansdominerade teknikvärldar. När man har undantagstillstånd inför man ibland undantagslagar som innebär att man kan göra saker som man under normala omständigheter egentligen inte tycker är bra. Kanske behöver vi det i det här sammanhanget. Det kan exempelvis handla om kvotering, riktade satsningar för att få bättre balans och en tolerans för kvinnodominerade öar i ett hav av mansdominerade miljöer.

PS till siffernördar: Jag räknade också personer i annonser. I dessa var det 70 procent män i de annonser där personer namngavs men bara 52 procent män när personerna inte namngavs (jag räknade bara personer där man tydligt såg ansiktet). Av journalister med bild så var det också nästan jämnt (54 procent män). Allt med reservation för att jag kan ha räknat fel här och där. Jag tycker dessa siffror är intressanta eftersom annonsörerna själva kan välja hur de vill beskriva sig och det är då ofta som mansdominerade världar. Fast i annonser där personer inte namnges (vilket ofta är platsannonser), tycks man vilja förmedla ett annat budskap.

Veckan tips: Prenumerera på nyhetsbrev från KTH Sustainability Office. Anmäl dig här.