månadsarkiv: november 2018

Så kan flyget minska sin klimatpåverkan

Flygresor står för en ökande del av svenskarnas klimatpåverkan. I dagsläget står flygresor för drygt 10 procent av den klimatpåverkan som svenskars konsumtion orsakar. Det är ungefär lika mycket som privatbilismen i Sverige.

För att minska flygets klimatpåverkan behövs flera olika typer av åtgärder.:
• Bränsleeffektivare flygplan.
• Bränslen med lägre klimatpåverkan, exempelvis biobränslen eller vätgas. Klimateffekten kommer dock inte att försvinna helt med dessa bränslen eftersom de ändå ger upphov till så kallade höghöjdseffekter och utsläpp vid produktionen av bränslena.
• Ökad beläggning i flygplanen.
• Bättre organisation av flygtrafiken (exempelvis grönare inflygningar, genare flygvägar och flygvägar som minskar höghöjdseffekter)
• Minskat flygresande.

För att minska klimatpåverkan från flyget behövs åtgärder inom alla dessa områden. De fyra första punkterna ger effekter på utsläpp per personkilometer. Under de senaste decennierna har det skett en påtaglig utveckling och utsläppen per personkilometer har minskat signifikant. Det är viktigt att den utvecklingen fortsätter och det finns sannolikt en stor potential inom dessa områden. Men samtidigt ökar antalet flygresor ännu mer och det gör att de totala utsläppen har ökat. För att kunna minska de totala utsläppen behöver därför mängden flygresor också minska.

I veckan deltog jag i ett seminarium anordnat av Expertgruppen för Studier om Offentlig Ekonomi (ESO) om klimatpolitik som bland annat behandlade flygets klimatpåverkan. I panelsamtalet deltog politiker från socialdemokraterna, moderaterna och centerpartiet och de var helt överens om att priset på flygresor kommer att öka i fortsättningen, genom krav på inblandning av biobränslen och/eller beskattning. Det är intressant därför att det kommer att påverka också den sista punkten, minskat flygresande. Frågan är dock bara om utsläppen kommer att påverkas tillräckligt mycket, eller om det krävs ytterligare styrmedel.

Veckans tips: Gå på föreläsning om batterier eller TEDxWomen Conference eller föreläsning om framtidens vägar. Allt den 6/12 på KTH.

Hur kan man hantera okända risker?

Vi kan inte alltid förutsäga konsekvenserna av ny teknik. Vad krävs av ett rationellt och klokt beslutsfattande i sådana situationer?

Det är en fråga jag påmindes om när vi under KTH Sustainability Research Day i förra veckan fick höra ett antal fallstudier om hur forskning på KTH haft eller kan tänkas ha genomslag och påverkan på samhällsutvecklingen. Det första exemplet var kylskåp. Det är ju en produkt som haft en enorm påverkan på människors vardag och på världens livsmedelsförsörjning.

Kylskåpet utvecklades bland annat av KTH-studenter under tidigt 1900-tal. Under 1920- och 30-talen började man använda freoner som köldmedier. De betraktades länge som en fantastisk produkt. De var brandsäkra, ogiftiga och stabila. På 1970-talet kom dock de första misstankarna om att de var så stabila att de kunde spridas till stratosfären, alltså det skikt som finns tiotals kilometer upp i atmosfären. När freoner väl är där kan de bryta ner ozon vilket i sin behövs för att skydda jorden mot farlig ultraviolett strålning. Ytterligare cirka tio år senare kunde man bekräfta dessa misstankar genom upptäckten av det så kallade ozon-hålet över Antarktis.

En minskad mängd ozon i stratosfären kan leda till allvarliga hälsoeffekter, bland annat hudcancer, och även effekter på ekosystem. Krav på förbud mot freoner kom ganska snart och denna gång lyckades världens beslutsfattare enas inom några år och i det så kallade Montreal-protokollet från 1987 beslutade man att avveckla freoner. Det var ett klokt beslut. Stora delar av industrin protesterade, men man kunde ganska snabbt utveckla alternativ och de flesta av oss kan idag gå ut i köket och hitta ett väl fungerande kylskåp trots att vi inte vet så mycket om vilka köldmedier det innehåller.

Historien om freoner och ozonhålet innehåller många aspekter som vi kan dra lärdomar av. En fundering man kan göra är om vi kunde ha förutsett att freoner skulle kunna ha den effekt de har på ozonskiktet. Kunde man förstå vad som skulle hända med freonerna när man skrotar ett kylskåp och visste man tillräckligt mycket om atmosfärskemi och de speciella förhållanden som gäller över Antarktis vissa perioder av året? Många skulle svara, att nej, det kunde vi inte förutse. Och det gäller också många andra klassiska miljöproblem som till exempel DDT och PCB. Det var väldigt svårt att förutse de väldigt specifika spridningsvägar och effektmekanismer som dessa ämnen har.

Men om vi inte kan förutse konsekvenser av ny teknik, hur ska vi då hantera dess risker när det fattas beslut? En lärdom är kanske är att vara vaksam på varningssignaler.

När forskningen signalerar att det kan finnas ett problem behöver man kunna fånga upp dessa signaler och undersöka dem seriöst. Det kommer i sådana situationer finnas särintressen som vill tona ner riskerna vilket gör det desto viktigare att undersöka dem på ett neutralt sätt. En annan lärdom är att hitta tillräckligt snabba möjligheter att fatta beslut. I freonfallet tog det inte många år från upptäckten av ozonhålet tills kylskåp med freoner fasades ut. Dessa beslut mötte motstånd, men genomfördes ändå och det var viktigt. En tredje lärdom är att vara extra vaksam mot ämnen som är persistenta, alltså svårnedbrytbara. Freoner, DDT, PCB, plaster i havet och koldioxid är alla exempel på ämnen som är persistenta. De kan därför spridas långa vägar och dyka upp på platser som är oväntade och utöva en effekt långt efter användningen. Det är då också svårt att hantera problemet eftersom det tar lång tid innan ämnena försvinner.

Dessa lärdomar kommer framför allt från miljöområdet. Men jag tror att det finns skäl att fundera över hur vi kan hantera okända risker också inom andra områden.

Veckans tips: Filmfestival i Stockholm den 23-25 november i arrangemang av KTH:s Environmental Humanities Lab.

Så påverkar svensk konsumtion miljön utomlands

Sveriges konsumtion påverkar miljön i Sverige och i en massa andra länder runt hela världen. Nu är det möjligt att uppskatta denna miljöpåverkan och att arbeta för en hållbar konsumtion och produktion.

Att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster är ett av de globala hållbarhetsmålen. Nu finns också nya metoder att uppskatta miljöpåverkan från svensk konsumtion. Dessa har utvecklats i ett samarbete mellan forskare på SCB, KTH, Stockholm Environment Institute, Chalmers och universiteten i Trondheim och Leiden. Tidigare analyser har framför allt fokuserat på klimatpåverkan, men nu finns också metoder för andra luftföroreningar, användning av farliga kemiska produkter, vatten, mark och material.

För de flesta av dessa aspekter är miljöpåverkan från Sveriges konsumtion större utomlands än i Sverige. Exempelvis sker 65 procent av utsläppen av växthusgaser från Sveriges konsumtion i andra länder.

Användning av farliga kemiska produkter kopplat till svensk konsumtion sker till ungefär 80 procent utomlands. Det gäller även pesticider och veterinärmedicinsk antibiotika som i ännu högre grad används utanför Sverige. Utsläpp av ett antal farliga ämnen uppstår också i större utsträckning i andra länder. Viktiga länder är bland annat Nederländerna och Brasilien för användning av pesticider, Tyskland och Spanien för veterinärmediciner och Kina och Ryssland för utsläpp.

För att minska utsläppen från svensk konsumtion finns en lång rad åtgärder som är möjliga. Ett sådant område som också är relevant för KTH som myndighet är att använda upphandlingen som ett verktyg och ställa hårdare krav. Ett annat är att minska användningen av fossila bränslen eftersom det leder till minskade utsläpp inte bara av växthusgaser, utan en lång rad andra ämnen. Även val av byggnadsmaterial och livsmedelsprodukter spelar roll.

Veckan tips: Åk båt. Jag var i Helsingfors häromveckan och åkte båt både dit och hem. Fungerade utmärkt.

Det som är samhällsekonomiskt lönsamt kan vara ohållbart

Ibland kan samhällsekonomisk lönsamhet och hållbar utveckling stå i konflikt med varandra. En intressant fråga är vad man då ska prioritera.

För att kunna jämföra kostnader och nyttor som uppstår i framtiden med de som uppstår idag, så använder man ofta någon slags diskontering, alltså ränta. På så sätt kan man räkna om framtida kostnader och nyttor till dagens värde.

En viktig fråga är förstås vilken diskonteringsränta man ska välja. Är effekter i framtiden mer eller mindre värda än de som händer idag? Om man anser att framtida effekter är mindre viktiga så väljer man en hög positiv ränta, om man anser att de är mer viktiga så väljer man en negativ ränta.

I dagens samhällsekonomiska kalkyler väljer man ofta en ränta på 3.5 – 4 procent. Det innebär att värdet av framtida effekter sjunker snabbt med tiden. 100 kronor om 100 år är då värt ungefär 1 krona och 60 öre idag. I en rapport från det vetenskapliga rådet för hållbar utveckling till regeringen skriver vi att en hög diskonteringsränta blir oförenlig med långsiktig hållbarhet om den leder till att åtgärder som är nödvändiga för en hållbar utveckling väljs bort för att de inte faller ut som samhällsekonomiskt lönsam.

Det är en viktig insikt att samhällsekonomisk lönsamhet och hållbar utveckling kan stå i konflikt med varandra. Frågan kan då uppstå vad man ska prioritera. För en offentlig verksamhet (som till exempel universitet) kan man då luta sig mot Regeringsformen (en av Sveriges grundlagar) som säger att det offentliga ska främja en hållbar utveckling. I rapporten från det vetenskapliga rådet skriver vi också att man bör välja en ränta som är så låg att den är förenlig med en långsiktig hållbarhet.

Veckans tips: DN debatt om universitetens roll för en klimatomställning.