Ett år på KTH

Hur ser ett akademiskt år ut på KTH? Såklart har någon tänkt ut en smart läsårsindelning för att studenterna ska kunna klara av att studera ett helt år. Ett år består precis som i gymnasiet av en hösttermin och en vårtermin (höll på att råka skriva vårttermin). Varje termin delas sedan in i två perioder.

Totalt sett har vi 4 perioder under ett läsår, och vi på KTH använder främst denna term för att beskriva när kurserna undervisas under året. ”Hade du tänkt plugga flervarren i P2 eller P3?”. De benämns som period 1 & period 2 (de tillhör höstterminen) och period 3 & period 4 (de tillhör vårterminen).

En period består vanligtvis av två kurser som lärs ut parallellt med varandra. I slutet av en period är det dags för tentaperioden som är normalt två veckor lång. Under tentaperioden sker ingen undervisning, utan enbart tentor, inlämningar, presentationer och eventuella laborationer. Här följer en grafisk representation av ett läsår för er som föredrar att lära sig nya saker visuellt istället för att läsa:

Ja, ett år är moturs i mitt huvud. Är det tvärtom för dig?

Period 2 är lite speciell, eftersom att tentaperioden hålls efter årsskiftet i januari. Tentaperioderna är representerade med den vackra röda sprayfärgen i Kubuntus motsvarighet till Paint. Dessutom finns det en mystisk omtentaperiod precis veckan innan skolan börjar i P1. Den är ökänd för att vara populär att anmäla sig till, men mindre populär att faktiskt gå på.

Ni kanske undrar varför vinterlovet och sommarlovet står inom citationstecken? Den frågan förtjänar ett helt eget inlägg.