Hoppa till innehåll

När kommer klimatsatsningen?

Många politiker och opinionsbildare pekar på att de ekonomiska stödpaket som görs kopplat till pandemin innebär en möjlighet att ta tydliga steg mot en klimatomställning. Hittills har dock knappt något hänt. Risken är uppenbar att vi i medelåldern ger våra ungdomar en fet dubbelsmäll: en akut klimatkris och statsskulder som det kan ta decennier att betala av.

Dagens utsläpp av växthusgaser är ohållbara. För att kunna begränsa uppvärmningen krävs bland annat investeringar i ny teknik och ny infrastruktur. Men det har inte skett i den omfattning som behövs.

I spåren av pandemin har Sverige, liksom många andra länder, presenterat stora stödpaket. Imponerande satsningar görs med kort varsel. Få om ens några verkar ifrågasätta effektiviteten i satsningarna eller begära samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Insikten om att en kris kräver handlingskraft omfattas av många.

Många politiker och andra debattörer pekar på möjligheten att styra dessa stödpaket så att de bidrar till en klimatomställning. Nu när större belopp än vanligt frigörs, finns möjligheter att satsa på klimatåtgärder som samtidigt innebär ett stöd för ekonomin. Om man bara har breda stödåtgärder, i stället för riktade satsningar, riskerar man att hålla dagens ohållbara system under armarna och därmed försvåra klimatomställningen.

I en färsk artikel  med namnkunniga ekonomer från England och USA identifieras fem områden som bidrar till både ekonomiska och klimatmässiga mål:

Men de satsningar som hittills gjorts saknar dock i huvudsak denna profil. Ett exempel är regeringens vårändringsbudget. I en sammanställning över de satsningar som görs kopplat till coronakrisen framgår att av de cirka 100 miljarder kronor som satsas har ungefär en promille en klimatkoppling (en förlängd biogassatsning).

De stödpaket som hittills har beslutats lär inte vara de sista. Möjligheten finns att det i kommande paket görs tydligare satsningar. Men kanske kommer man då att argumentera för att det inte längre finns utrymme. Risken finns att man hamnar i situationen att före coronakrisen kunde man inte prioritera klimatsatsningar, under coronakrisen behöver man fokusera på det akuta och efter coronakrisen kommer resurserna att vara slut. Vi kan bättre!

Veckan tips: Filosofiska rummet om Framtiden som forskningsfält med bland andra KTH-forskaren Åsa Svenfelt.