Hoppa till innehåll

Breddad rekrytering ett måste för ökad kvalitet

Just nu genomför Universitetskanslersämbetet en tematisk utvärdering av universitets och högskolors arbete med breddad rekrytering. Ett viktigt resultat av denna genomlysning kommer att vara de goda exemplen som lärosätena lyfter fram. Vi kommer alla att lära av varandra.

Enligt högskolelagen (1992:1434, 1 kap. 5 §) ska lärosätena i sin verksamhet aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Detta är inte endast en rättvise- eller demokratifråga utan framför allt en kvalitetsfråga.

Det finns forskning som visar att lärosätena har en stor potential att rekrytera ännu mer lämpade studenter genom att bredda rekryteringen. Exempelvis visar undersökningar att elever med höga betyg i gymnasieskolan från icke-akademiska hemmiljöer är betydligt mindre benägna att fortsätta med högre studier än elever med lägre betyg från akademiska hemmiljöer. Den sociala snedrekryteringen till KTH är fortfarande stor och vi har mycket att vinna på att jämna ut denna rekrytering. Detsamma gäller även andra underrepresenterade grupper.

I rådande utvecklingsplan står det att KTH ska uppfattas som öppet och välkomnande för framstående individer, oavsett deras kön, könsuttryck, etnicitet, religion, funktionsvariation, sexualitet eller ålder. Vidare bör studenter och personal vid KTH vara representativa för samhället i övrigt vad gäller faktorer som kön, socioekonomisk bakgrund och etniskt ursprung. Och vi är långt ifrån detta idag. Inte minst gäller det andelen kvinnliga studenter och professorer. Men även andelen manlig administrativ stödpersonal.

Breddad rekrytering är helt enkelt att arbeta med att rekrytera framstående individer oavsett bakgrund. Lyckas vi kommer en utjämning ske på KTH som bättre speglar grupperna i samhället. Med tanke på att det är ett flertal grupper som är underrepresenterade på KTH kan det plötsligt te sig som en omöjlig uppgift. Lyckligtvis är de strukturella hindren ofta generiska. Lyckas man ta bort ett hinder hjälper det flera underrepresenterade grupper.

För att den breddade rekryteringen ska bli framgångsrik måste även deltagandet breddas. Detta innebär att KTH måste anpassa utbildningsverksamheten för att även passa individer från bredare studentgrupper. Det kan exempelvis röra sig om tillgänglighetsanpassning, schemaläggning under normal arbetstid och ta bort implicita, dolda förkunskapskrav. Det sistnämnda kan exempelvis vara språkkrav och struktur på rapporter, sådant som studenter med akademikerbakgrund ofta får återkoppling på i sin hemmiljö. De förkunskapskrav som behövs i en kurs ska helt enkelt finnas med tidigare i utbildningen. Och undervisning i olika typer av studieteknik. En annan viktig aspekt är behovet av förebilder.

Speglar KTH samhället i stort kommer våra studenter hitta sina förebilder, någon hen kan identifiera sig med. Även om man är den första i släkten att studera på universitet, om man är rullstolsburen eller ickebinär. Mycket viktigt!

Kommer vi lyckas? Definitivt. De goda exemplen vi redan arbetar med, de nya lärdomarna från den tematiska utvärderingen och det intensifierade arbetet framöver borgar för detta. Dessutom lägger det intensifierade arbetet med jämställdhet, mångfald och lika villkor på KTH en god grund för detta.

Den höga kvaliteten på KTH kommer bli ännu högre.