Jämställdhet eller jämlikhet?

På en av våra utbildningar ställdes frågan om varför det inte är bättre att alltid bara prata om jämlikhet. Med andra ord, varför behövs begreppet jämställdhet när redan jämlikhet innehåller kön och andra maktdimensioner? Det är en relevant och vanligt förekommande fråga.

Begreppen har historiska förklaringar. Jämlikhet går flera hundra år tillbaka till frihetsrörelser för att upphäva klassmässiga skillnader mellan människor och grupper. Ibland fanns kvinnor och kvinnosak med i kampen, men spolades bort när förändringar tog form. Ofta har det varit tydligt från början, tänk bara på franska revolutionens slagord, ”Frihet, jämlikhet och broderskap”.

Forskning visar hur kvinnor och kvinnors rättigheter underordnats eller osynliggjorts under parollen jämlikhet, både i revolutioner och i fackligt arbete. Begreppet jämställdhet skapades under 1960-talet som en reaktion på detta, utifrån övertygande fakta om att problemet behövde aktivt synliggöras. Det går att se liknande mönster i andra länder. Var är vi nu? Går det inte att stryka ett streck över historien?

Tyvärr är det ingen självklarhet att kvinnor och kvinnors rättigheter inkluderas i mänskliga rättigheter 2022. Även om det står i den svenska regeringsformen att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter, visar forskning att det råder ojämställdhet i samhället.

Alla behandlas inte lika oavsett kön, och att detta också påverkar livsvillkor på olika sätt. Begreppet jämställdhet handlar samtidigt om andra aspekter av jämlikhet och skär genom alla aspekter av jämlikhet. Jämställdhet kan därmed inte frikopplas från jämlikhet eller ses som en snävare fråga än jämlikhet. Att kön alltid spelar roll, men att det aldrig är det enda som spelar roll är en viktig utgångspunkt.