Ett regeringsuppdrag om att jämställdhetsintegrera var en utmärkt startpunkt. Utifrån tidigare erfarenheter och etablerad forskning gjordes en gedigen problemanalys som lade grunden för de mål som sattes upp; samlad organisering, kunskap och medvetenhet, lika villkor och inkluderande kultur. Att skapa ett Equality Office med strateger med expertkompetens, en strategisk ledningsgrupp (JMLA), ett förändringsledarprogram (GOFL) samt flera viktiga grupper har varit helt ovärderligt i allt som gjorts.
Att öka kunskap och medvetenhet på området genom en högskolepedagogisk kurs, utbildning av rekryteringskommittéer, karriärutveckling för biträdande lektorer och en stor satsning på att utbilda och utveckla lärare samt utbildningsansvariga för att i nästa led kunna utbilda samtliga studenter, det har varit högt prioriterat. Utan kunskap och medvetenhet hade inte den förändring vi har sett varit möjlig. I arbetet för lika villkor har lagstiftningskrav samordnats med förändringsarbete för integrering.
Vilken akademisk kultur vill vi ha och vilka värderingar ska prägla ledarskap och medarbetarskap i organisationen? Finns ohövlighet, utsatthet och trakasserier i kulturen på bekostnad av kvalitet i forskning och utbildning? Det är frågor som har ställts i vårt arbete för en mer inkluderande kultur. Resultaten syns nu tack vare engagerade medarbetare och förändringsledare. En ökad medvetenhet om ojämställdhet har bidragit till en mer initierad och handlingsinriktad diskussion. Ett stort, varmt tack till alla som varit med mig i förändringsarbetet. Och tack alla som har läst mina inlägg.
Sist vill jag påminna om att vi lyckades med namnbytet till Malvinas väg, inspirerat av nätverket Malvina för kvinnliga teknologer som funnits länge på KTH. Det kan tyckas vara en obetydlig symbolisk förändring att byta ut namnet Osquldas väg mot Malvinas väg, men namnbytet har en stark förankring i ett allvarligt samhällsproblem med hederskulturer som resulterar i alltifrån sexuella trakasserier och studentikos sexism till barnäktenskap och oskuldsoperationer. Alla på KTH kan vara stolta över att det inte är vår väg vidare. Arbetet fortsätter, och en plan för de kommande tre åren finns på plats förstås.