Kartläggning av naturbaserade lösningar i Stockholm, Solna, Sundbyberg, Sollentuna och Danderyd
Beskriv bakgrunden till forskningen!
Jämfört med många andra europeiska städer har Sveriges städer en hög andel vatten- och grönområden. Dessa är viktiga i urbana områden för att bland annat minska risken för översvämning. Men Stockholms län är en av de snabbast växande storstadsregionerna i Europa, och med den ökande urbaniseringen minskar regionens grönområden. Grönområdena ersätts av hårdgjorda ytor som påverkar vattencykeln. Regn och smältvatten från snö och is får svårare att tränga ner i marken och mängden vatten som kan tas upp av träd och växter minskar. Det gör att vatten lättare ansamlas på gator och torg vilket kan leda till översvämning. Regn och smältvatten tas normalt om hand via ledningsnät under staden, som leder vattnet till reningsverk eller ut till sjöar och vattendrag. I och med klimatförändringarna förväntas nederbördsmängderna i Sverige att öka, vilket kan komma att innebära att ledningsnäten inte har kapacitet att ta hand om allt vatten, vilket även det kan öka risken för översvämning.
Vad handlar forskningen om?
Inom stadsplanering används naturbaserade lösningar (NbS) alltmer för att lösa utmaningar som den ökade risken för översvämningar. NbS används ofta som ett paraplybegrepp för multifunktionella lösningar som använder sig av naturen och ekosystemtjänster för att lösa olika samhällsutmaningar samtidigt som den biologiska mångfalden främjas. Ett exempel är gröna tak och väggar som kan bidra till att fördröja och rena regnvatten, främja den biologiska mångfalden och vara estetiskt tilltalande.
I Sverige finns ett mål om att integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer och många kommuner arbetar med planer och strategier kopplade till detta. Men i Stockholm finns ingen sammanställning av genomförda NbS. Detta projekt syftar därför till att kartlägga de NbS som har genomförts sedan år 2000 i de fem kommuner i Stockholms län som tillsammans har störst andel bebyggd mark och störst andel invånare som bor i bebyggda områden: Stockholm, Solna, Sundbyberg, Sollentuna och Danderyd.
Hur kan dina resultat användas?
Kartläggningen kommer att ge information om vilka typer av NbS som har implementerats i varje kommun och med vilka syften de har implementerats. Detta kan bidra till att belysa vilka samhällsutmaningar som får mest fokus i arbetet med NbS och därmed vilka utmaningar som det behöver läggas mer fokus på. Kartläggningen kommer även att visa om implementeringen av NbS har ökat över tid och om det kan kopplas till urbaniseringsutvecklingen, samt om de NbS som har införts för att minska risken för översvämning faktiskt har införts i de områden som har stor risk för översvämning. Genom att jämföra kartläggningen med tidigare forskning går det även att visa vilken potential de implementerade NbS har för att minska översvämningsrisken i de kartlagda kommunerna.
Den kan användas som information för de berörda kommunernas fortsatta arbete med att implementera NbS, och som inspiration för andra kommuner och aktörer som är nyfikna på naturbaserade lösningar och hur de kan användas för att tackla utmaningar i samhället.
Vad har varit viktigt för att forskningen har skett?
Forskningen är mitt masterarbete inom masterprogrammet i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet. Mina handledare, Zahra Kalantari från KTH och Stockholms universitet, Carla Ferreira från Stockholms universitet, och Luigia Brandimarte från KTH, har hjälpt och stöttat mig genom arbetet.
Kontakt
Kristin Röja
kristin.roja@gmail.com