Vattenkrig eller samarbete om vatten – vad vet vi om konflikter och samarbeten kring vatten?

Beskriv bakgrunden till forskningen!

Världens befolkningar ökar, vilket bland annat ökar trycket på befintliga vattenresurser för dricksvatten. Samtidigt ökar klimatförändringarna som gör extremväder som torka och översvämningar vanligare, vilket i sin tur påverkar mängden och kvalitén på tillgängligt färskvatten. Många platser världen över har redan problem med vattenstress – att det inte finns tillräcklig mängd vatten av god kvalitet för att uppfylla samhällets behov – till exempel i stora delar av Afrika och i Medelhavsregionen. Dessa problem förväntas bli värre med framtida klimatförändringar. Det finns en oro att det kommer att leda till fler och mer intensiva konflikter eller krig om vatten.

Vad handlar forskningen om?

I projektet kollar vi på historiska konflikter och samarbeten kring färskvatten för att öka förståelsen kring vad som får människor att vilja samarbeta eller kriga kring vatten. Att veta var konflikter skett och orsaker till dem kan säga något om var risken för konflikter är störst i framtiden.

Samarbeten såsom avtal mellan länder kring exempelvis hur vattnet i en viss flod ska användas har visat sig väldigt effektiva för att förhindra konflikter, så länge dessa etableras, övervakas och används av alla inblandade. Antalet krig och dispyter mellan länder är relativt få. Det finns en enighet att det är mer troligt att antalet konflikter inom länder snarare än mellan länder kommer att öka med klimatförändringar och vattenbrist. Hur ett land eller en region väljer att anpassa för förändringar i vattenflödet och dess möjligheter att göra anpassningar, genom exempelvis ökat upptag av grundvatten och ytvatten, är en mycket viktig del i den lokala risken för konflikt. Ett land som redan är sårbart kan även ha begränsade möjligheter att anpassa sin vattenanvändning och försörjning, vilket försvårar situationen ytterligare.

Vad är resultaten av forskningen och hur är det viktigt för samhället?

Vår studie visar att mängden samarbeten vida överstiger mängden konflikter, även om antalet konflikter verkar öka från 1990 och framåt, om än från en låg nivå. Trots det är det viktigt att fokusera på lösningar av befintliga och förebyggande av framtida konflikter. Då det inte finns ett enkelt samband mellan vatten och konflikter är det viktigt att titta på helheten och många olika aspekter, eftersom det har visat sig att brist på vatten inte är anledning nog till att skapa en konflikt. Det krävs även andra faktorer som tillsammans ökar risken, som till exempel politisk instabilitet, ekonomisk trygghet och hög befolkningstäthet för att människor inte ska samarbeta utan istället protestera eller ta till våld. Alla dessa faktorer kan påverkas negativt av vattenbrist då till exempel vattenbristen försvårar försörjning, individer flyttar och trycket på resurser ökar på andra platser. Därför är det av högsta vikt att arbeta med att hitta de olika orsaker som ökar risken för konflikter, planera för en framtida hållbar vattenförsörjning och verka för samarbeten mellan länder och inom regioner för att minska risken för framtida konflikter och krig om vatten.

Hur kan forskningen användas?

Historien lär oss vad som lett till konflikter och samarbeten tidigare och vilka regioner som haft en historik med konflikter, då tidigare konflikter ökar risken för nya konflikter. De insikter som vår forskning ger kan användas av planerare och andra forskare för att lokalisera områden där högre risk finns för framtida vattenkonflikter och fokusera på att öka samarbeten och minska sårbarheten i dessa regioner. På så sätt kan vi redan nu förebygga framtida problem med vattenbrist och konflikter kring vatten.

Har forskningen skett i samverkan med andra universitet?

Forskningen har skett i samarbete mellan Stockholms Universitet, KTH och University of New Hampshire.

Kontakt

Elisie Kåresdotter
elisie.karesdotter@natgeo.su.se

Gustav Skoog
gustav.skoog@natgeo.su.se