Denna kurs syftar till att orientera kursdeltagaren om polymera material. Polymera material, eller plaster som vi använder i dagligt tal, används i mycket stor utsträckning i vårt dagliga liv. Plastmaterial med vitt skilda egenskaper kan framställas och ofta skräddarsys materialegenskaperna med hänsyn till den tänkta produkten. Även om man inte kommer att arbeta med materialvalsfrågor är det viktigt att känna till grundläggande materialgrupper och olika begrepp i ett stort antal teknikområden. Kursen beskriver framställning, karaktärisering, fysikaliska, kemiska och mekaniska egenskaper hos polymera material på en övergripande nivå.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• Beskriva polymerer, med hjälp av tex molmassa, struktur, konformation, konfiguration, transitioner
• Beskriva vanliga polymerisationsreaktioner, såsom de generella reaktionsstegen och reaktionsmekanismerna
• Med hjälp av beräkningar beskriva polymerer och polymerisationer, tex molmassa, omsättning, sammansättning
• Förklara polymera materials egenskaper, tex hur mekaniska och reologiska egenskaper beror på polymerens struktur, morfologi, bearbetning
• Motivera material- och processval för tillverkning av polymera detaljer
• Relatera plast till dess miljöpåverkan med avseende på tex nedbrytning, stabilitet och återvinning
• Genomföra och utvärdera laborativt arbete inom polymerteknologi, innefattande polymersyntes och bearbetningsmetoder

KD1260 Materialens kemi eller motsvarande

• Polymerteknologi: makromolekylär design,  Ann-Christine Albertsson, Ulrica Edlund, Karin Odelius, ISBN: 9789174154498. Den som vill köper den direkt från tryckeriet US-AB (www.us-ab.com). 
• Fundamental Polymer Science, Gedde and Hedenqvist, Springer Nature, 2019: Kan laddas ner här
• Applied Polymer Science, Gedde, Hedenqvist, Hakkarainen, Nilsson, Das, Springer Nature, 2021: Kan laddas ner här

        Ytterligare utdelat material kommer finnas tillgängligt via Canvas

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

A, B, C, D, E, FX, F

• LAB1 - Laboration, 2,0 hp, Betygsskala: P, F
• SEM1 - Seminarie, 2,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• TEN2 - Skriftlig tentamen, 3,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Om du får betyget Fx på tentamen och vill komplettera ska du kontakta examinator, Anna Finne Wistrand, inom tre veckor efter examenstillfället.

Kompletterande prov är i denna kurs en skriftlig tentamen som görs vid lämplig tidpunkt.

Ett godkänt resultat vid kompletteringstillfället ger betyget E, ett underkänt resultat ger betyget F. Om du inte kompletterar ges du betyget F.

Kontakta examinator för att få detaljer kring komplettering.

Plussning är möjligt tills du registrerat dig på kurser på avancerad nivå inom ämnesområdet.

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

I denna kursomgång har vi inkluderat ett nytt examinationsmoment, seminarium 2 hp. Detta inkluderades efter studenternas återkoppling från förra kursomgången, man ville ha mer möjligheter att diskutera med varandra.