LL205N Perspektiv på grundskolans teknikämne 7,5 hp

Kursmomentet går igenom grundskolans teknikämne ur ett utbildningshistoriskt, kunskapsteoretiskt och teknikfilosofiskt perspektiv. Stor vikt läggs vid teknikämnets plats i skolan – det har beröringspunkter med såväl NO- och SO-ämnena som slöjd och hem- och konsumentkunskap, men ändå en egen profil. Aspekter som ägnas särskild uppmärksamhet är teknikämnets historiska utveckling, genusaspekter på teknik och teknikanvändning samt bedömning och betygsättning i ämnet teknik.

Känna till teknikämnets och teknikbegreppets historia och därtill hörande gränsstrider samt kunna tillämpa detta i analys av texter inom skolområdet

Ha insikter i teknikområdets genuskodning och dess implikationer för undervisning i teknik.

Kunna redogöra för olika typer av teknisk kunskap och tillämpa detta påinnehåll, kunskapskrav och bedömningsformer i skolans teknik.

Kunna utforma undervisning om stora tekniska system.

Utbildad lärare för grund- eller gymnasieskolan; Engelska A och Svenska B eller motsvarande.

Dator och internetuppkoppling.

Elgström, O. & Riis, U. (1990). Läroplansprocesser och förhandlingsdynamik: exemplet med obligatorisk teknik i grundskolan. Linköping: Linköping University.

Gyberg, Per & Hallström, Jonas (redaktörer). (2009). Världen gång–teknikens utveckling. Lund: Studentlitteratur.

Hansson, Sven Ove, Nordlander, Edvard & Skogh, Inga-Britt (redaktörer) (2011).

Teknikutbildning för framtiden. Stockholm: Liber AB.

Hedlin, M. (2009). Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948–1994, med särskilt fokus pånaturvetenskap och teknik. (Hämtas från http://www.skolporten.com/art.aspx?id=32PC4)

Hultén, M (artikelmanus). Unifying technology: How teknik became a comprehensive form of knowledge in Swedish post-war education.

Ingerman,Åke, Wagner, Karin & Axelsson, Ann-Sofie (redaktörer) (2009). Påspaning efter teknisk bildning. Stockholm: Liber AB.

Ytterligare litteratur tillkommer.

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• DEL1 - Aktivt deltagande i nätdiskussioner, 1,0 hp, betygsskala: P, F
• INL1 - Inlämningsuppgift, 2,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• INL2 - Inlämningsuppgift, 3,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• PRO1 - Projektarbete, 1,5 hp, betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

INL1, 2hp. Inlämningsuppgift. Analyser av skoltexter utifrån historiska perspektiv. Betyg A, B, C, D, E, Fx, F.

INL2, 3hp. Inlämningsuppgift. Analys av skoltexter utifrån genusperspektiv samt förslag till implikationer för undervisning i teknik, samt analys av kursplaner utifrån kunskapsteoretiska perspektiv samt implikationer för innehåll och bedömning i teknik. Betyg A, B, C, D, E, Fx, F.

PRO1, 1,5hp. Projektuppgift. Utformning av undervisning i teknik som behandlar stora tekniska system. Betyg P, F (pass, fail).)

DEL1, 1hp. Aktivt deltagande i nätdiskussioner.Betyg P, F (pass, fail).)

Godkänt på samtliga delmoment.

Per Norström

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.