Sök på tagg

Antal träffar: 22

• Världens astronauter på inspirerande besök

  Nedräkningen har börjat. Snart kommer 100 astronauter att landa på KTH. – Ett unikt tillfälle, det är första gången som så många av oss finns samlade, säger KTH:s egen rymdfarare, Christer Fuglesang.

• Exotiska atomkärnor sprider ljus över grundämnen

  En forskargrupp ledd av Bo Cederwall, professor på KTH, har identifierat den grundläggande strukturen i den extremt neutronfattiga atomkärnan 92Pd. Upptäckten, som nu presenteras i vetenskapstidskriften Nature, leder till nya insikter inom grundläggande kärnfysik men kan också ha konsekvenser för vår förståelse av stjärnors utveckling och hur en del av våra grundämnen har skapats.

• Gott och blandat från rymden

  De senaste trenderna inom rymdforskning och hur universum egentligen ser ut var två av de frågor som belystes på en av rymdkonferensens föreläsningar på KTH. – I enlighet med god svensk tradition kommer vi att servera ett smorgosbord av rymdforskning, sade astronauten Bonnie Dunbar.

• Nu invigs KTH:s rymdcenter

  Rymddagen. Så kallas invigningen av KTH Rymdcenter som genomförs fredagen den 23 maj. I samband med detta ordnar KTH öppna föreläsningar med anknytning till KTH:s rymdforskning samt en mindre utställning. Intresset inför invigningen har varit enormt, och tillställningen är fullsatt.

• Gott och blandat från rymden

  De senaste trenderna inom rymdforskning och hur universum egentligen ser ut var två av de frågor som belystes på en av rymdkonferensens föreläsningar på KTH. – I enlighet med god svensk tradition kommer vi att servera ett smorgosbord av rymdforskning, sade astronauten Bonnie Dunbar.

• Satellit och rymdballong öppnar fönster mot universum

  Partikeldetektorn PAMELA och rymdteleskopet PoGOLite är två KTH-projekt som jagar antimateria respektive röntgenstrålning i universum. – Det mest spännande med grundforskning i rymden är att vi lär oss mer om vårt universum, och vem vet hur våra nya rön kan komma att påverka samhället framöver, säger Mark Pearce, KTH-professor i astropartikelfysik och medverkande konstruktör till båda projekten.

• Christer Fuglesang börjar på KTH

• Från KTH till rymden och tillbaka

  Christer Fuglesang blev civilingenjör i teknisk fysik vid KTH 1981. Drygt 10 år senare - i hård konkurrens - utsågs han till en av Europeiska rymdorganisationens astronauter. 1998 kunde Christer Fuglesang efter träning med Nasas astronautgrupp 16 titulera sig behörig astronaut och 2006 blev han förste svensk i rymden. Nu har han kommit hem till KTH och börjar i april 2013 att jobba på universitetet.

• KTH får pengar till Venus-forskning

  KTH-professorn Mikael Östling har tillsammans med forskarkollegor, bland annat astronaut Christer Fuglesang, beviljas nära 23 miljoner kronor i anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Det handlar om unik elektronik som ska klara planeten Venus extrema förhållanden.

• Nytt center blir nav för rymdforskning

  Teknik för extrema förhållanden, raketexperiment och studier i rymdturism. Det är exempel på verksamhet som knyts till rymdcentret som öppnar den 1 mars på KTH. Astronauten Christer Fuglesang blir centrets föreståndare.

• Nytt center för rymdforskning

  Teknik för extrema förhållanden, raketexperiment och studier i rymdturism. Det är exempel på verksamhet som knyts till rymdcentret som öppnar 1 mars på KTH. Astronauten Christer Fuglesang blir centrets föreståndare.

• KTH:s Nobelpristagare banade vägen

  Viking, Freja, Cluster, MMS. En lång rad satelliter har utrustats med svensk spetsteknik och svenska forskare har varit involverade i många uppmärksammade rymdprojekt. KTH var en tidig aktör inom rymdforskning – och alltihop började med Hannes Alfvén.

• KTH:s satellit nådde ej omloppsbana

  Igår lyfte raketen Soyuz-2-1b från Vostochny Cosmodrome i Ryssland. Ombord fanns KTH:s första satellit. Tyvärr nådde den aldrig omloppsbana.

• NASA-chef pratar rymdens framtid på KTH

  Nu på fredag den 25 augusti kommer Michael D. Griffin, tidigare chef över USA:s rymdmyndighet Nasa, till KTH. På agendan återfinns bland annat en paneldiskussion om kommande rymdtrender. Syftet med besöket är att ge en omvärldsbild av nuvarande rymdverksamhet i världen, men framför allt berätta och diskutera hur utveckling kommer att se ut under de kommande fem till tio åren.

• Teleskopet som inte gav upp

  I labbet på Albanova står teleskopet PoGO+ och begrundar tillvaron. Efter att ha flugit över halva jorden och samlat in avgörande fakta om supernovan Krabbnebulosan och tvåstjärnesystemet Cygnus X-1 finns det ju en del att smälta.

• KTH-teknik skickas till Merkurius

  Lördagen den 20 oktober skjuts BepiColombo ut från jorden i riktning solen. Om sju år når den sin slutdestination Merkurius och ombord finns två rymdsonder som ska lägga sig i omloppsbana runt planeten. MMO, en av sonderna, har teknik från KTH installerad.

• Fermi-satelliten firar tio år i rymden 

  Onsdagen den 11 juni 2008 klockan 18:05 svensk tid tändes motorerna på den Delta II-raket som lyfte satelliten GLAST upp i rymden. Idag, tio år senare, har satelliten inte bara bytt namn till Fermi utan också revolutionerat vår syn på universum.

• "Planeter fungerar lite som tennisracketar"

  Hallå där, Tomas Karlsson, professor vid avdelningen Rymd- och plasmafysik på KTH. Nu har rymdsonden som du och dina forskarkollegor jobbat med lämnat jorden en sista gång med siktet inställt på Merkurius. Berätta mer!

• Svensk rymdtekniks bidrag till miljönytta en biprodukt

  Utvecklingen av rymdteknik under kalla kriget, 1946–1990, gjorde det möjligt för stormakterna att övervaka andra länders aktiviteter. Nu visar en avhandling vid KTH att även relativt små länder, som Sverige, bidragit till utformandet och användning av fjärranalys via satelliter.

• KTH-forskare har utvecklat teknik som kan möjliggöra nytt teleskop

  I ett projekt vid Kungliga Tekniska högskolan har forskare utvecklat en helt ny typ av teknik för röntgenteleskop för att observera rymden. Teleskoptekniken har enligt forskarna potential att vara så mycket bättre än nuvarande röntgenteleskop att vår bild av universum i röntgen kan revolutioneras. Forskningsarbetet har precis publicerats i tidskriften Nature Astronomy.

• Nya rymdmöjligheter för KTH

  Hallå där, Mark Pearce, professor i astropartikelfysik på KTH. Rymdminister Matilda Ernkrans har precis offentliggjort en satsning på 90 miljoner kronor som gör att Sverige kan skicka upp satelliter i omloppsbana. Hur påverkar detta KTH:s rymdforskning?

• Svensk astronaut deltar i KTH-forskning i rymden

  Den 10 januari 2024 är det tänkt att Sveriges näste astronaut Marcus Wandt ska fara ut till den internationella rymdstationen ISS. Under sin rymdresa kommer han att vara medicinsk försöksperson och utföra experiment för KTH:s räkning. Därmed får Sverige ytterligare en inhemsk astronaut med stark koppling till KTH.