KTH-forskare bjöd på robotar, segelfartyg, tång och släke under Östersjöseminarium
Ett antal forskningsprojekt och forskningsområden på KTH har den gemensamma nämnare vatten. Besökarna på årets Östersjöseminarium i Kolskjulet, med rubriken ”En blå ekonomi kräver Östersjöns välmående” fick lära sig mer om robotar, moderna segelfartyg, algodling och om släke – tång som flutit i land – som nygammalt gödselmedel. Det var tionde gången seminariet anordnades och för första gången var KTH en av arrangörerna.
Sedan 2011 har Östersjöseminariet i Kolskjulet bjudit på forskares analyser inför framtiden inom ämnena övergödning, miljögifter, fiske och biologisk mångfald. I slutet av september 2023 var KTH för första gången med och arrangerade seminariet.
Havets jakthundar, kostnadseffektiva kunskapsinhämtare
I seminariets första del berättade Peter Sigray från KTH:s maritima robotiklabb om robotisering. Han jämförde assisterad intelligens med en häst som drar en vagn och autonom intelligens – som i dag kan representeras av en svärm drönare – med en grupp jakthundar som arbetar tillsammans.
Peter Sigray beskrev robottyper och koncept som kan användas för att främja en grön omställning – undervattensrobotar, ytgående drönare, samverkande drönare, autonom segling, bottenlandare och flöten. De kan till exempel användas för att öka kunskapen om förändrade temperaturer och salthalter som påverkar alger och annat marint liv. Robotarna kan också visa om Östersjön binder eller producerar kol och hur balansen förändras när havet förändras. Mätningar som är dyra och svåra med annan teknik blir enklare med robotar som klarar av att röra sig i svåråtkomliga områden. De kan kartera och övervaka hur bottenvegetationen förändras. Jämfört med andra metoder är det kostnadseffektivt och kräver mindre personal. Robotarna gör det helt enkelt lättare att få fram rätt data.
KTH ska lära världen att segla igen
Under 1900-talet glömde vi bort hur man seglar, och det behöver vi lära oss igen. I alla fall enligt Jakob Kuttenkeuler, vid KTH:s enhet för marina system. Han vill utrusta världens handelsflotta med segel, modell större.
I dag finns ungefär 100 000 kommersiella fraktfartyg, som tillsammans står för 90 % av volymen av världshandeln. Ett enda större fartyg kan förbruka 40 ton olja per dygn. Det vill KTH-forskarna ändra på med hjälp av 40 meter höga segel som har mer gemensamt med flygplansvingar än med traditionella segel i tyg. Konceptet för att ersätta fossilkraft med vindkraft har tagits fram i Oceanbird, ett samarbete mellan akademi och näringsliv. KTH:s bidrag handlar om mekanik och teknologi, från idé till modell och simulation till tester och mätningar, i ett delikat samspel mellan hydro- och aerodynamik, det vill säga vad som händer under ytan och i luften. Även studenter har varit inblandade och blanda annat byggt en modell som använts för tester. Om allt går enligt plan kan ett första segel monteras på ett befintligt lastfartyg redan 2024 och några år senare får vi förhoppningsvis uppleva det första helt moderna segelfartyget. Och det kan ha stor betydelse. Arbetet så här långt visar att utsläppen kan minska med hela 90 %.
Mat och energi från havets skogar
Enligt Fredrik Gröndahl, vid KTH:s avdelning för vatten- och miljöteknik har vi nått kapacitetsgränsen för vad vi kan få från land, samtidigt som vi förlorar arter och klimatet förvärras. När skogen inte räcker till för att ta oss från ett fossilt till ett biobaserat samhälle kan havets skog – alger – bli en stor del av lösningen.
2014 startade projektet Seafarm, lett av KTH, på svenska västkusten. Det har visat att det gå utmärkt att odla snabbväxande alger i svenska vatten och att de har ett brett användningsområde: mat, ingrediens i öl och gin, material i till exempel tandborstar och även för att hämma metanutsläpp från idisslande kor. Den första odlingen var på två hektar och Sverige har plats för betydligt mer, om man samverkar smart. Ett sätt att få ut mer från havet på ett hållbart sätt är att etablera algodlingar, och annat vattenbruk, vid vindkraftparker. Det ger dels ett mer effektivt utnyttjande av havsytan, dels kan det bidra till större acceptans för vindkraftsnäringen, genom att skapa lokala arbetstillfällen. Samarbeten har inletts med flera energibolag. Ett annat samarbete handlar om robotar som utvecklas vid Smarc, ett centrum för marina robotar där KTH-forskare utvecklar och tränar roboten Sam som ska kunna övervaka algodlingar. Fredrik Gröndahl är också föreståndare för centrumbildningen Blå mat – centrum för framtidens sjömat, som samlar 70 företag och organisationer. Östersjön då? Tyvärr har den för låg salthalt för många alger, men nu har projekt påbörjats för att odla Ulva-alger som skulle kunna gå att odla även där.
Släke, från resurs till problem till resurs igen
Släke, uppspolad tång, har under århundraden varit en eftertraktad resurs för att förse åkrar med näring. När mineralgödsel slog igenom gick släket från resurs till avfall, men de goda egenskaperna finns kvar. Släke kan fortfarande bidra med näring, kol och vattenhållande egenskaper. Hanna Nathaniel, doktorand vid KTH har ägnat de senaste fem åren åt att undersöka hur släke kan få ny relevans.
Där den ligger på stranden avger släke näring över väldigt lång tid. Om vi i stället komposterar och använder den i lantbruket kan vi ta tillvara näringen i form av skördar, och i bästa fall även öka kolinlagringen och minska näringsläckaget. Men det är komplicerat, för samtidigt som det med råge är ekonomiskt försvarbart att ta tillvara släke som övergödningsåtgärd har det inte någon självklar plats i dagens jordbruk, där de goda egenskaperna inte har ett ekonomiskt värde och alternativet är mineralgödsel. En av Hanna Nathaniels slutsatser är att subventionering och ideella organisationer är bärande och att resurser som ger tillbaka till naturen tyvärr är undervärderade.
Årets Östersjöseminarium i Kolskjulet arrangerades av Stockholms universitets Östersjöcentrum, KTH och Expedition Rädda Östersjön.