Senast ändrad: 2019-08-20
Godkänd: 2019-08-20

Utbildningens upplägg

Läsåret omfattar normalt 40 veckor och är för KTHs grundutbildningar indelat i fyra perioder, se http://www.kth.se/student/schema/lasarsindelning-for-undervisning-och-examination-1.1007?programme=cl.

Under det första året läses matematik, naturvetenskap och teknik, men också kurser som ger en inblick i de kommande yrkesrollerna. Under höstterminen läses en kurs i ingenjörvetenskap på KTH och en kurs på Stockholms universitet som ger en introduktion till lärarrollen. I en första kurs i matematikdidaktik introduceras studenten på den gymnasieskola där en stor del av den så kallade verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kommer att äga rum, och får där möjlighet att praktiskt prova rollen som lärare.

Från och med det andra året läses även det andra inriktningsämnet (fysik, kemi, energi och miljöteknik respektive informations- och kommunikationsteknik). Studierna inom dessa kurser samläses huvudsakligen med andra civilingenjörsprogram.

En bärande idé i programmet är att studier i ämnesteori skall varvas med kurser inom didaktik och utbildningsvetenskap under hela utbildningen.

Förutom valet av ämneskombination som görs i slutet av det första läsåret, är valfriheten inom programmet begränsad.  

Kurser

Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i Bilaga 1: Kurslista

I utbildningen ingår både obligatoriska och villkorligt valfria kurser. De obligatoriska kurserna definieras i läro- och timplanerna för varje årskurs och inriktning. Kursernas mål, förkunskapskrav, innehåll och kursfordringar återfinns i kursplanerna.

I kurslistorna anges utrymmet för villkorligt valfria kurser för respektive ämneskombination. De villkorligt valfria kurserna skall utgöras av kurser inom respektive ämneskombination och får inte överlappa andra obligatoriska eller villkorligt valfria kurser som ingår i examen. Valet av villkorligt valfria kurser att medräkna i examen skall godkännas av programansvarig.

Verksamhetsförlagd utbildning – VFU

I utbildningen ingår 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den utgör inte egna kurser utan ingår som moment i vissa kurser. Minst 15 hp av VFUn utgörs av ämnesdidaktisk VFU förlagd till gymnasieskolan inom respektive ämneskombination.

I de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen ska studenten lära känna den komplexa verksamheten i skola och andra utbildningsmiljöer samt knyta sin kunskapsutveckling till dessa och de frågor de aktualiserar. Innehållet i VFU bestäms av de kurser den ingår i och ska framgå av respektive kursplan. Merparten av den verksamhetsförlagda utbildningen är knuten till gymnasieskolan, men möjlighet ges också till VFU i andra pedagogiska verksamheter, t ex museer, Science Centers och utbildningsföretag.

Betygssystem

För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger.

För kurser på KTH och Stockholms universitet används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå respektive avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg.
Betygen Godkänd (P) och Underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger.

Villkor för deltagande i utbildningen

Terminsregistrering

Studenten ansvarar för att göra terminsregistrering inför varje termin. Detta görs via Personlig meny under en begränsad period. Registreringen innebär att studenten är aktiv och är i sin tur en förutsättning för att studieresultat skall kunna rapporteras in och för att CSN skall kunna betala ut beviljade studiemedel.

Observera att den som ej är terminsregistrerad i tid riskerar att förlora sin VFU-plats och därmed möjligheten att bli examinerad på kurser som innehåller verksamhetsförlagda delar. 

Val av kurser

Val av kurser görs via Antagning.se enligt  särskilda rutiner, inloggning görs via KTH och sker senast

  • 15 maj inför höstterminen
  • 15 november inför vårterminen.

För mer information se: http://www.kth.se/student/program/studiedokumentation-1.373670?programme=cl 

Studenten skall registrera sig på kursen senast vid det första schemalagda undervisningstillfället. Kursregistrering på obligatoriska och valfria kurser måste göras individuellt på respektive institution. På kurser vid vissa institutioner kan studenten själv registrera sig via Personlig meny.  Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen skall snarast anmäla detta till berörd institution, eller via Personlig meny

Uppflyttning

Följande poänggränser gäller för uppflyttning till nästa årskurs:

För studier i årskurs 2 skall 45 högskolepoäng från årskurs 1 vara slutförda t o m augustiperioden.

För studier i årskurs 3 skall minst 90 högskolepoäng från årskurs 1 och 2 vara slutförda varav minst 50 högskolepoäng från årskurs 1.

För studier i årskurs 4 skall minst 150 högskolepoäng från åk 1-3 vara slutförda varav minst 110 högskolepoäng från årskurs 1-2.

För studier i årskurs 5 skall utöver vad som gäller för uppflyttning till årskurs 4 minst 45 högskolepoäng från årskurs 4 vara slutförda.

Dessutom ska alla kurser som utgör förkunskaper till kurser under det kommande året vara avklarade t o m augustiperioden.

För studenter som inte uppfyller kraven för uppflyttning ska individuella studieplaner upprättas.

Tillgodoräknanden

Rätten att tillgodoräkna sig tidigare utbildning är ett viktigt incitament för mobiliteten inom landet och mellan länder, för högskolans internationaliseringsarbete samt för det livslånga lärandet.

KTH har ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknanden, som därför kan ske även om exakt liknande utbildning inte finns vid KTH eller om kursplanerna inte helt överensstämmer med KTH:s. De krav som KTH normalt ställer på utbildningens nivå och kvalitet skall beaktas vid tillgodoräknanden.

Tillgodoräknande som beslutats vid annan högskola i Sverige skall normalt godtas av KTH.

Student vid KTH har rätt att få begäran om tillgodoräknande prövat.

Student vid KTH, som genomför studier vid ett annat universitet inom ramen för ett utbytesavtal, har rätt att få ett förhandsbesked om tillgodoräknande. Ett sådant besked kan ges genom att ett
s k Learning Agreement upprättas och undertecknas av koordinator vid KTH, kontaktperson vid det utländska universitetet samt av studenten.

Beslut om tillgodoräknande av kurs kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet skall lämnas in till KTH senast inom tre veckor från den dag studenten fick del av beslutet.

För att begäran om tillgodoräknande skall kunna prövas måste den sökande kunna dokumentera att hon/han har examinerats på motsvarande kurs med minst godkänt resultat. Vid tillgodoräknande av kurs, som betygssatts på annan högskola införs inget betyg i examensbeviset.

Se vidare KTHs regelverk: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/prestationer/policy-for-tillgodoraknande-av-hogskoleutbildning-inklusive-bedomning-av-reell-kompetens-1.27200

Utlandsstudier

Student vid programmet Civilingenjör och Lärare har möjlighet att studera vid vissa utländska högskolor under ett halvt läsår utan att behöva betala de kursavgifter, som normalt tas ut av utländska studenter. Utbytesstudier kan ske under tredje, fjärde eller femte årskursen. Det är även möjligt att göra examensarbetet utomlands.

För mer information, kontakta kansliets internationella koordinator:exchange-out@sci.kth.se eller läs mer http://www.kth.se/student/program/utlandsstudier/utbyte?programme=cl

Se vidare KTHs regelverkhttp://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/utbytesstudier/uttagning-av-utresande-utbytesstudenter-1.27225

Examensarbete

Examensarbete i teknik och lärande 

I utbildningen ingår ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng, motsvarande omkring 20 veckors heltidsarbete. Examensarbetet är normalt den avslutande kursen i utbildningen och ska ligga på avancerad nivå. Det ska utgöra prov på ett självständigt arbete inom teknik och lärande och omfatta teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och rapportering, inklusive opposition.

Som exempel på lämpliga examensarbetsområden kan nämnas:

  • Utveckling av litteratur eller teknisk utrustning för pedagogiskt bruk, med utprovning och utvärdering i utbildningsmiljö.
  • En analys och utvärdering av existerande pedagogisk programvara eller teknisk utrustning i skolmiljö, med avseende på samspelet mellan människa, teknik och pedagogik
  • En analys av några läromedel och deras användning i skolan. Hur stimuleras förståelse av och begreppsbildning kring grundläggande matematiska och naturvetenskapliga begrepp? Hur förhåller sig dessa läromedel till den vetenskapliga traditionen inom ämnet?
  • Användningen av Science Centras för att utveckla gymnasieelevers förståelse för tekniska och naturvetenskapliga fenomen
  • Matematiken för den verksamma ingenjören. Hur ser matematikanvändningen ut i förvärvslivet och hur kan det påverka ingenjörsutbildningen?
  • Studie av lärandeorganisationer på teknikföretag, med förslag på effektivisering av lärande och kompetensutveckling.
  • Studier av utvecklingsprocesser och kvalitetsarbete inom skola, förvaltning eller näringsliv.
  • Tekniskt utvecklingsarbete med förslag till implementering i verksamheten och tillhörande utbildningsinsatser.

Tillträde till kursen förutsätter att studenten är godkänd på minst 240 högskolepoäng.

Val av examensarbete

Ämnet för examensarbetet kan föreslås av student, en institution vid KTH eller Stockholms universitet, gymnasieskola, Science Centre eller företag. Eftersom verksamhetsförlagd utbildning ingår i examensarbetet, måste arbetet delvis vara förlagt till gymnasieskola, grundskolans senare år, Science Centre och/eller företag.

Betygssättning av examensarbete

Examensarbetet tilldelas betyg enligt skalan A-F utifrån bedömningsgrunderna Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Betyget sätts av examinator utifrån en helhetsbedömning och efter att examensarbetsrapporten har plagieringsgranskats. För godkänt examensarbete får prestationen inte vara underkänd enligt någon av bedömningsgrunderna. Detaljer om betygssättning återfinns i kursplanerna för examensarbetet.

Examen

En Civilingenjörsexamen och en Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan inom respektive ämneskombination om 300 högskolepoäng på avancerad nivå erhålls efter genomgånget utbildningsprogram.

Villkor för examen:  

Studenten skall ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav

  • matematiska - naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng
  • ämnen centrala för teknikområdet om minst 180 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) 
  • minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet.

Av ovanstående poäng skall urskiljas

  • ämnesstudier och ämnesdidaktiska kurser inom respektive ämneskombination om sammanlagt 210 högskolepoäng.
  • kurser och moment om sammanlagt 60 högskolepoäng inom den utbildningsvetenskapliga kärnan inom lärarutbildningen.
  • Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ämnesdidaktisk VFU i gymnasieskolan inom respektive ämneskombination

Benämning på examen

Civilingenjörsexamen 300 hp inom teknik och lärande med inriktning mot matematik och fysik, matematik och kemi, matematik och IKT eller Matematik och Energi och Miljö.

Ämneslärarexamen 300 hp med inriktning mot gymnasieskolan inom matematik och fysik, matematik och kemi eller matematik och teknik, där den senare motsvaras av en civilingenjörsexamen inom matematik och IKT eller Matematik och Energi och Miljö.

Ansökan om examen

Ansökan om examen görs på webben via Personlig meny se: http://www.kth.se/student/program/studiedokumentation-1.373670