Utbildningens genomförande

Civilingenjörsutbildning i medieteknik (CMETE), Utbildningsplan för kull HT2007

Senast ändrad: 2011-02-14
Godkänd: 2011-02-14

Utbildningens upplägg

Utbildningsplanen för civilingenjörsutbildningen i medieteknik inleds med det obligatoriska basblocket, inklusive en av de två specialiseringarna, i årskurserna 1–3. Årskurs 3 avslutas med ett självständigt fördjupningsarbete omfattande 15 högskolepoäng. I årskurs 4 och 5 läses ytterligare en specialisering samt obligatoriska och valfria kurser på avancerad nivå. Utbildningen avslutas på vårterminen i årskurs 5 med ett examensarbete på 30 högskolepoäng.

Utbildningen är uppbyggd på ett sådant sätt att den studerande efter tre årskurser ska ha möjlighet att ta ut en teknisk kandidatexamen för att, om så önskas, fortsätta sina studier på magister- eller masterprogram på KTH eller ett annat universitet i Sverige eller utomlands.

Läsåret för KTH:s grundutbildning är 40 veckor fördelat på fyra perioder. Läsperioderna har vardera ca sju veckor. Varje läsperiod följs av en tentamensperiod.

För detaljerad läsårsindelning se Studentwebben samt KTH-handboken
http://www.kth.se/student/schema/1.1007http://www.kth.se/info/kth-handboken/II/4/2.html  

Kurser

Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i Bilaga 1: Kurslista

I utbildningen ingår obligatoriska, villkorligt valbara och valfria kurser. De obligatoriska kurserna definieras för varje årskurs och inriktning i läro- och timplanerna. De olika kursernas mål, förkunskapskrav, innehåll samt kursfordringar återfinns i kursplanerna.

I årskurs 2 och 4 finns utrymme avsatt för villkorligt valbar matematikkurs. Endast undantagsvis kan valfri kurs beviljas dessförinnan.

Valfri kurs kan väljas ur KTHs kursutbud för civilingenjörsutbildningarna. Även kurser från andra högskolor/universitet kan tillgodoräknas, om examenskraven uppfylls.

För valfria kurser gäller följande begränsningar:

  • Valfri kurs får inte läsas i årskurs 1.
  • Endast undantagsvis får valfri kurs läsas i årskurs 2.
  • Antalet högskolepoäng som får väljas per termin kan begränsas.

Betygssystem

För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger.

Villkor för deltagande i utbildningen

Studieanmälan och terminsregistrering
Inför varje termin (1-15 november resp. 1-15 maj) ska den studerande lämna en obligatorisk studieanmälan via KTHs webb på Mina sidor till studievägledningen vid utbildningskansliet för Datavetenskap och kommunikation, kansli CSC.

Studieanmälan utgör underlag för kansliets planering samt terminsregistrering på programmet. Terminsregistrering krävs för att studieresultaten skall registreras och av CSN för utbetalning av studiemedel.

Studieuppehåll
Studieuppehåll innebär att den studerande inte deltar i undervisningen under minst en läsperiod. Vid studieuppehåll har den studerande rätt att återkomma till studierna vid angiven tidpunkt. Under studieuppehåll får den studerande göra kompletteringar och deltaga i examination i tidigare påbörjad kurs.

Anmälan om studieuppehåll görs på blankett som lämnas till programkansliet, som behandlar den. När den studerande avser att återuppta studierna är den studerande skyldig att göra en ny studieanmälan.

Val av kurser
Ansökan till valfri kurs
Den studerande är fr o m årskurs 3 skyldig att ansöka till de villkorligt valfria samt valfria kurser han/hon önskar följa nästkommande termin. Det gäller även de obligatoriska och villkorligt valfria kurser som ingår i den valda inriktning som han/hon skall läsa. Ansökan till valfri kurs skall lämnas i webbformulär på Mina sidor senast

  • 15 maj inför höstterminen
  • 15 november inför vårterminen.

Ansökan som lämnas in efter sista ansökningsdatum beaktas endast i mån av plats. Innan kursval till språkkurs görs ska test för nivåplacering göras.

Kursanmälan till obligatoriska kurser sker i de flesta fall automatiskt (genom kansliet). Separat anmälan krävs för den som läser individuell inriktning och för den som väljer bland alternativa obligatoriska kurser eller motsvarande.

Kursregistrering
Registrering på kurs förutsätter kursval i Ladok. Kursvalet görs antingen via kursvalsrutinen på webben eller via studentens utbildningskansli. Registrering på kurs görs av den kursgivande skolan.

Studenten skall i början av varje kurs registrera sig på kursen. Kursregistrering på både obligatoriska och valfria kurser måste göras individuellt på berörd skola. Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen skall snarast anmäla detta till berörd skola.
 

Villkor för uppflyttning

Följande uppflyttningskrav gäller för att få delta i undervisningen

För studier i årskurs 2:
Minst 45 högskolepoäng ur årskurs 1 ska vara avklarade t o m augustiperioden.

För studier i årskurs 3:
Minst 90 högskolepoäng ur åk 1 och 2 ska vara avklarade t o m augustiperioden.

Krav för uppflyttning från årskurs 3 till årskurs 4:
Totalt ska minst 150 högskolepoäng från årskurs 1-3 vara slutförda varav minst 110 högskolepoäng från årskurs 1 – 2 samt kandidatexamensarbete.

Krav för uppflyttning från årskurs 4 till årskurs 5:
Utöver vad som gäller för uppflyttning till årskurs 4 ska minst 45 högskolepoäng från årskurs 4 vara slutförda.

Studenter som kommit efter med sina studier och inte uppfyller ovan nämnda krav skall i samråd med studievägledningen upprätta en individuell studieplan för de fortsatta studierna.

Val av specialisering
Inför höstterminen i årskurs 3 väljer studenten de villkorligt valfria kurser som ingår i den specialisering han/hon har för avsikt att följa, samt eventuellt valfri kurs som han/hon önskar läsa. I samband med kursvalet ska även blanketten ”Val av specialisering” lämnas in.  Blanketten finns på KTHs studentwebb.

På ett fåtal kurser som kurser i Journalistikspecialiseringen är platsantalet begränsat och urval sker då efter meriter såsom betyg och poäng för de studenter som ansökt i tid. Urval görs av berörd skola.

Tillgodoräknanden

Tillgodoräknanderätten är ett viktigt element för att gynna mobiliteten inom landet och mellan länder, för högskolans internationaliseringsarbete samt för det livslånga lärandet.

KTH skall ha ett öppet förhållningssätt till tillgodoräknande. Tillgodoräknande skall därför kunna ske även om exakt liknande utbildning inte finns vid KTH eller om innehållet i t ex kursplaner inte helt överensstämmer med KTH:s. De krav som KTH normalt ställer på utbildningens nivå och kvalitet skall beaktas vid tillgodoräknanden.

Tillgodoräknande som beslutats vid annan högskola i Sverige skall normalt godtas av KTH.

Den som är student vid KTH och genomför studier vid ett annat universitet inom ramen för ett utbytesavtal har rätt att få ett förhandsbesked om tillgodoräknande. Ett sådant besked kan t ex ges genom att ett s k Learning Agreement upprättas och undertecknas av koordinator vid KTH, kontaktperson vid det utländska universitetet samt av den studerande.

Den som är student vid KTH har rätt att få tillgodoräknande prövat. Även den som inte är student men har akademisk utbildning och strävar efter att komplettera denna skall i möjligaste mån få ansökan behandlad samt få ett preliminärt besked (s k förhandsbesked) om tillgodoräknande.

Även examensarbete kan tillgodoräknas. KTH anser det dock lämpligt att examensarbetet utförs vid KTH (inom en skola eller på ett företag med handledare från KTH).

Beslut om tillgodoräknande av kurs kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet skall lämnas in till KTH senast inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet.

För att tillgodoräknandet skall kunna prövas måste den sökande normalt kunna dokumentera att hon/han examinerats i kurs (motsv) med minst godkänt resultat. Studieprestationen betygsätts av den högskola där examination skett, inte av KTH vid tillgodoräknandet.

http://www.kth.se/info/kth-handboken/II/13/3.html

Utlandsstudier

Teknologer vid medieteknikprogrammet har möjlighet att förlägga ett läsårs studier vid högskolor i Europa, Australien, Nord- och Sydamerika, Sydafrika och Asien utan att behöva betala de kursavgifter som annars tas ut av utländska studerande. Utbytesstudier kan ske under fjärde eller femte årskursen. Det är även möjligt att göra examensarbete utomlands.

Möjlighet finns också att läsa till dubbla examina vid vissa utvalda europeiska universitet.

För mer information kontakta internationella handläggaren vid CSC-skolan.

Examensarbete

I utbildningen ingår ett examensarbete som motsvarar en kurs om 30 högskolepoäng motsvarande ca 5 månaders heltidsstudier.

  • Examensarbete genomförs normalt inom ett ämne centralt för programmets teknikområde.
  • Examensarbetet får inte påbörjas innan uppgiften godkänts av examinator vid vald institution och anmälts på särskild blankett till programkansliet.
  • Huvuddelen av studierna, minst 240 högskolepoäng, skall vara avklarade. Studenten får inte heller ha fler än två oavslutade kurser ur det obligatoriska basblocket i år 1 - 3.
  • Examinator svarar för att den studerande har tillräckliga förkunskaper för den valda uppgiften.
  • Examensarbetet grundas på de kunskaper som inhämtats under hela studietiden och skall normalt utföras under 10:e terminen inom den inriktning den studerande valt. Om den studerande önskar utföra examensarbete inom annat ämnesområde skall detta godkännas av programkansliet.
  • Examensarbetet ska visa att studenten är kapabel att självständigt tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och ska därför göras i slutet av utbildningen.
  • Examensarbetet skall utgöra prov på ett självständigt, ingenjörsmässigt/vetenskapligt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning. Examensarbetet kan inkludera andra moment, t ex seminarier, informationssökning, auskultationer, opposition eller andra inslag som examinator eller handledare bedömer lämpliga.
  • Examensarbete genomförs individuellt eller tillsammans med annan student. I det senare fallet skall examinator tillse att varje students arbetsinsats motsvarar kraven för ett individuellt examensarbete
  • Handledare utses av examinator.

Blanketten ”ansökan om examensarbete” lämnas påskriven av student och examinator till programkansliet.För examensarbeten erhålls mer detaljerade regler och riktlinjer vid respektive skola.http://www.kth.se/info/kth-handboken/II/15/1.html 

Examensarbete kan utföras i examensarbetsämnena:
Medieteknik, Datalogi, Elektroakustik, Musikakustik, Människa-datorinteraktion och Talkommunikation. Andra examensarbetsämnen kan komma ifråga efter ansökan.

Hänvisning till KTHs riktlinjer (KTH-handboken)
http://www.kth.se/info/kth-handboken/II/15/1.html

Studenten ansvarar för att hitta en lämplig uppgift för sitt examensarbete.

Examen

Civilingenjörsexamen erhålls efter genomgånget utbildningsprogram. Programmet är utformat så att den studerande vid examen uppfyller de nationella examenskraven och har fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav

  • matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng, och därutöver minst 180 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet;
  • minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet, d v s medieteknik.

Benämning på examen
Civilingenjörsexamen
Master of Science in Engineering, Degree programme in Media Technology


Ansökan om examen
Studenten har möjlighet att ansöka om tre olika examina: teknologie kandidatexamen, civilingenjörsexamen och masterexamen.