AI-servrar kan använda tio procent av USA:s elförbrukning 2030
Ny studie
En studie nyligen publicerad i Nature Sustainability varnar för att AI-servrar enbart i USA kan komma att årligen förbruka mellan 220 och 532 terawattimmar år 2030. Det motsvarar upp till 10 procent av landets nuvarande elförbrukning och är jämförbart med Tysklands årliga elförbrukning.
En ny internationell studie är en av de första som i detalj kvantifierar AI:s energibehov samt dess vatten- och koldioxidavtryck. Studien visar att AI-drift kan leda till 24–44 miljoner ton ytterligare koldioxidutsläpp och använda 731–1125 miljoner kubikmeter vatten per år om nuvarande trender fortsätter.
KTH-forskaren Francesco Fuso-Nerini, föreståndare för Climate Action Centre, är en av författarna.
– Det vi såg tydligt är att energibehovet från AI-servrar kommer att öka kraftigt, oavsett vilket scenario man tittar på. Det avgörande är hur energin produceras – om den kommer från fossilfria källor blir utsläppen begränsade, annars kan klimatpåverkan bli stor, säger Fuso-Nerini.
Bättre förutsättningar för Sverige
Även med snabba effektivitetsförbättringar är det osannolikt att sektorn når netto-nollutsläpp till 2030 utan omfattande användning av koldioxidkompensation och vattenåterställningskrediter. I bästa fall skulle kvarvarande utsläpp ändå kräva motsvarande cirka 28 gigawatt vindkraft eller 43 gigawatt solkraft för att neutraliseras.
– I Europa och i Sverige ser vi en liknande trend med snabbt växande efterfrågan och fler serveranläggningar. Skillnaderna handlar främst om var servrarna placeras. Till exempel kan datacenter i norra Sverige, där det finns god tillgång på förnybar energi, ha betydligt lägre klimatpåverkan än anläggningar i delar av Europa som fortfarande är mer beroende av fossila bränslen, säger Fuso-Nerini.
Behov för snabb övergång till förnybar energi
Studien lyfter fram att effektivitetsåtgärder kan göra stor skillnad: genom att kombinera avancerad vätskekylning och optimerad serveranvändning kan man exempelvis minska vattenförbrukningen med cirka 32 procent.
Takten i utbyggnaden av förnybar energi är avgörande — en snabbare övergång till ren el kan minska utsläppen med över 15 procent, medan en långsammare takt kan öka dem med cirka 20 procent.
– AI har många användningsområden i samhället, från förbättrad sjukvård till att påskynda övergången till ren energi, men har också ett verkligt avtryck i energi, vatten och klimat. Vår forskning visar att smart planering, effektivitet och ren energi är avgörande för att AI verkligen ska stödja en hållbar framtid, säger Fuso-Nerini.