KTH stärker sin klimatprofil – Åsa Persson till Climate Action Centre

Hej och varmt välkommen till KTH, Åsa Persson. Din nya roll på KTH Climate Action Centre innebär både strategisk rådgivning och forskning – kan du berätta mer?

– Tanken är att jag ska bidra till att utveckla verksamheten och dess samverkan. Några områden jag kommer titta närmare på är om KTH:s klimatrelaterade forskning kan samlas ihop mer effektivt för att ge tydligare svar, vilka glapp vi kan fylla med ny forskning, och vilka aktörer och policyprocesser som kan dra nytta av forskningen. KTH har så mycket expertis om de nödvändiga delarna – teknik, policy och beteende – och stor potential att höja sin klimatprofil. 

– Sedan ska jag också utveckla ny forskning för egen del med fokus på olika aspekter av effektiv klimatpolitik och hur teknikskiften kan påskyndas. Jag har några idéer som jag ser fram emot att testa med mina nya kollegor.

Är det några områden du är särskilt intresserad av?

– Just nu är jag helt fokuserad på klimatfrågan och hur samhället ska kunna nå de mål för nettonollutsläpp som man satt upp – där vill jag att forskningen ska ge så bra och relevanta svar som möjligt. Detta behöver ju ske i en verklighet där vi alltmer känner av klimatförändringens effekter och behöver klimatanpassa, samtidigt som många andra viktiga frågor finns på agendan. I en sådan beslutsmiljö är det viktigt att hitta robusta lösningar. Därför passar profilen hos Climate Action Centre så bra – med fokus på klimat men där andra hållbarhetsmål finns med i analysen.

Med tanke på att du måste ha fått rätt många jobberbjudanden – finns det fler skäl till varför du valde KTH och KTH Climate Action Centre?

– För det första har KTH ambitioner inom klimat och hållbarhet, och utbildar redan många framtida ledare och innovatörer. Jag kände mig väldigt sugen på en forskningsmiljö som ligger ännu närmare tekniska lösningar och innovation, men där man också forskar om beteende och policy. Climate Action Centre är en miljö jag ser en enorm potential i. Den har dessutom trevliga och nyfikna människor, vilket är en viktig faktor. Och drivna studenter! Jag ser också fram emot mer tid för fördjupning och att ta del av nya perspektiv.

För att gå in på de stora frågorna, vilka är enligt dig de viktigaste utmaningarna att ta itu med när det gäller klimatet?

– Det behövs ett påskyndat arbete i många sektorer både för att få fram nya innovationer på längre sikt, exempelvis inom jordbruket, och för att snabba på teknikskiften på kortare sikt, exempelvis inom transporter. Om jag ska lyfta några frågor så är det hållbara lösningar för negativa utsläpp och mer integrerade lösningar för att uppnå klimatanpassning och utsläppsreduktion samtidigt.

– Möjliggörare för omställning är också kritiska, exempelvis elektrifiering, mer energi- och resurseffektiva värdekedjor, snabbare beslutsprocesser och bra möjligheter att kompensera grupper och få folk med sig.

Vilka typer av samarbete mellan olika samhällsaktörer behövs för att närma sig allt det här?

– Det är en stor fråga. Det pågår redan mycket samarbete mellan politik, näringsliv, civilsamhälle och akademi, så en första fråga är egentligen vad som har fungerat bäst. Man kan inte bara efterlysa mer samverkan, vi måste ha tydliga idéer om hur och för vad. Men för att ta ett bra exempel: Fossilfritt Sverige, där näringslivet satt sig i förarsätet och föreslår vilken politik som behövs. Jag ser också att forskarsamhället och institutioner som KTH spelar en jätteviktig roll för att diskutera framtid och mer långsiktiga visioner, på ett öppet och kunskapsbaserat sätt.

Hur viktigt är det att klimatfrågorna drivs på internationell nivå?

– Man kan tycka att det internationella samarbetet kring klimatet har misslyckats, och att det är väldigt långt kvar till att nå Parisavtalets mål. Men jag har spenderat mycket tid i den världen och ser att även om länderna inte gör tillräckligt, så är det fundamentalt viktigt att hålla i gång diskussionen, att sätta normen och förväntningarna inför framtiden och att hitta de nya drivkrafterna för samarbete, exempelvis innovationssamarbeten.

Slutligen, kan din nya roll bidra till Klimatpolitiska rådets arbete för att Sverige ska nå sina klimatmål?

– Ja, det kommer absolut att stödja arbetet i Klimatpolitiska rådet. I rådet samlar vi in kunskap från en mängd källor och tillsammans har vi en bred vetenskaplig expertis, från många lärosäten. Jag märker hur forskarsamhället i Sverige i stort verkligen vill bidra till rådets arbete och se till att klimatpolitiken är baserad på kunskap och forskning.  

– Rent allmänt ser jag fram emot att lära känna KTH bättre och se hur mina nätverk och erfarenheter kan användas på bästa sätt, och även hur samarbetet mellan KTH och SEI kan fördjupas ännu mer.

Om Åsa Persson

Åsa Persson är ordförande för Klimatpolitiska rådet och rådgivare kring hållbar utveckling åt FN, där hon sitter med i två expertkommittéer. Mest nyligen har hon haft rollen som forskningschef och vice VD för Stockholm Environment Institute (SEI), som är en av KTH:s strategiska partners, och tidigare varit adjungerad professor vid Linköpings universitet. Åsa Persson har även forskat och deltagit i internationella samarbeten kring allt från planetära gränser och klimatanpassning till kemikalier, med stort fokus på SDG:erna. Hon är samhällsvetenskaplig forskare och docent inom miljöpolitik i grunden, men har de senaste åren arbetat alltmer i gränssnittet mellan forskning och policy.

Av: Alexandra von Kern