Postdoktor Francesca Larosa säkrar prestigefyllt MSCA stipendium för sitt projekt, LIBRA
Francesca Larosa är en postdoktorforskare hos Digital Futures vid Institutionen för Teknisk Mekanik på KTH och KTH Climate Action Centre. Francescas arbete kretsar kring snittet mellan artificiell intelligens och hållbarhet, och nyligen säkrade hon ett prestigefyllt MSCA stipendium för sitt projekt, LIBRA (Leveraging artificial Intelligence to Balance tRade-offs in the digitAl economy). Detta stipendium, som varar i två år med startdatum den 1 maj 2024, kommer att vara baserat på KTH med en andra placering i Schweiz.
Francescas projekt är banbrytande och syftar till att beräkna kostnaderna och fördelarna med AI-investeringar när det gäller miljöpåverkan och hållbarhetsvinster. Hennes tvärvetenskapliga tillvägagångssätt, som förenar ekonomi, AI och hållbarhetsvetenskap, lovar innovativa lösningar på de utmaningar som den digitala ekonomin står inför.
Låt oss fördjupa oss i Francescas forskning och få insikter i hennes projekts mål, metodologier och potentiella effekter.
Hej Francesca, kan du utveckla hur ditt projekt LIBRA syftar till att utnyttja artificiell intelligens för att balansera avvägningar i den digitala ekonomin, särskilt när det gäller miljöpåverkan och hållbarhetsvinster? Vilka specifika metoder eller tillvägagångssätt planerar du att använda i din forskning?
– Effektivitets- och produktivitetsvinsterna som AI kommer att tillföra våra liv nämns ofta inom politiken och forskningen. Däremot förblir påverkan av AI på hållbarheten (mätt med miljömässiga, sociala och styrningsmässiga mått) oklar. LIBRA kommer att fokusera på AI-investeringar. Den kommer att använda stora språkmodeller för att identifiera hållbarhetsvinster och djupinlärning för att bedöma hur de kan optimera och balansera på nations- och överstatliga nivåer (t.ex. europeiska nivån).
Som vi vet har AI fortfarande en ej än mätt men potentiellt betydande miljöpåverkan. Inom LIBRA siktar jag på att avslöja både koldioxidutsläppen och materialanvändningen kopplade till AI. Istället för att fokusera på enskilda investeringar kommer jag att försöka uppskatta om vissa funktioner (t.ex. ansiktsigenkänning, taligenkänning osv.) är mer miljöaggressiva än andra, så jag föreslår skräddarsydda policys för att utveckla en miljövänlig AI-aktiverad ekonomi.
När det gäller att förena ekonomi, AI och hållbarhetsvetenskap i ditt arbete – hur ser du på att detta tvärvetenskapliga tillvägagångssätt kan bidra till att adressera hållbarhetsutmaningarna inom den digitala ekonomin?
– AI-marknaden förutspås vara mellan 15 och 40 biljoner USD år 2030 på grund av enorma genombrott inom generativa AI-modeller. Transformationerna som digitala förändringar kommer att producera kan driva våra liv och samhällen mot mer eller mindre hållbara sätt att organisera oss på. Tillvägagångssättet som jag beskriver i LIBRA är kvantitativt, replikerbart och holistiskt. Dessa tre egenskaper syftar alla till att stödja beslut. Medan LIBRA är förankrad i teori är den handlingsinriktad och lösningsorienterad och förespråkar inte bara en synvinkel utan försöker omfamna hållbarhetens komplexitet och mångfacetterade natur.
Som en av de få ekonomerna som säkrat finansiering för ett Marie Curie-stipendium inom detta område, vilka unika perspektiv eller insikter för du med dig till projektet, och hur ser du på samarbetet med professor Ricardo Vinuesa och fakulteten i Digital Futures för att förstärka effekten av din forskning under stipendieperioden?
– Professor Vinuesa har varit och är en fantastisk inspirationskälla för att pionjera metoder och föra samman dem på ett tvärvetenskapligt sätt. Han har initierat en produktiv dialog mellan AI och hållbarhetsgemenskapen genom några av sina projekt och arbeten. Jag kommer att vara verksam vid Institutionen för Teknisk Mekanik samtidigt som jag interagerar med Digital Futures och dess fakultet. Jag ser dessa kunskapsutbyten som en ömsesidig process. Metoder utvecklade inom fysik och den byggda miljön utgör användbara grunder för mer komplexa interaktioner mellan människa och miljö. Å andra sidan gör samhällsvetenskap och ekonomi samhälleliga påverkningar tydligare genom att fokusera på de "viktiga" frågorna: de som kan främja samhället hållbarhetsmässigt och möjliggöra inkluderande framsteg.