Trender och utmaningar under årets COP30

– Jag har varit på COP-möten sedan 2007 och har ofta låga förväntningar på vad som faktiskt beslutas. Men processen är enormt viktig för att samla världens länder, sätta normer och mobilisera engagemang, säger Åsa Persson, strategisk rådgivare vid KTH Climate Action Centre.

Trots besvikelsen över att en snabbare utfasning av fossila bränslen åter sköts på framtiden såg hon flera framsteg. Bland annat att 194 parter lyckades enas om att sträva efter starkare genomförande, trots tuffa geopolitiska förutsättningar och aktörer som vill öka snarare än minska produktionen av fossila bränslen.

– Vinnare på kort sikt är de fossilproducerande länder som blockerade skrivningar om utfasning, medan de länder som är mest utsatta för klimateffekter förlorar. Men på längre sikt är jag övertygad om att de framåtlutade länder som ställer om och bygger konkurrenskraft för ett fossilfritt samhälle kommer vara vinnarna, säger hon.

Positiva resultat var besluten om en ny fond för bevarande av tropisk regnskog, att en större del av klimatfinansieringen ska gå till klimatanpassning samt att handelsfrågor ska diskuteras mer framöver.

Tröga förhandlingar

Årets stora frågor handlade om hur världen kan öka takten för att nå 1,5-gradersmålet och om länderna kunde enas om snabbare utsläppsminskningar, liksom mer ambitiös klimatanpassning och klimatfinansiering. Gemensamma utfästelser uteblev dock när många länder höll fast vid att det är upp till varje land.

– Den politiska viljan haltar nu när USA åter har lämnat Parisavtalet och andra länder obstruerar eller tonar ner frågan. De nya nationella klimatplanerna (NDC:erna) till 2035 hade också alldeles för låg ambition, säger Åsa.

Förhandlingarna kretsade även kring finansieringen av klimatåtgärder. Åsa förklarar att det mål som sattes vid COP29 om att mobilisera upp till 1,3 biljoner dollar per år runt 2035, nu behöver konkretiseras, samtidigt som det behövs bättre indikatorer för klimatanpassning.

– Det är tydligt att klimatpolitik har blivit handelspolitik. Flera länder ville ha del av kakan när det gäller de nya fossilfria energiteknikerna, samtidigt som EU:s koldioxidtullar (CBAM) får kritik, säger hon.

… men annan energi i mässhallarna

Samtidigt som förhandlingarna gick trögt rådde en helt annan stämning i de stora paviljongerna och mässhallarna, med livliga diskussioner om konkreta åtgärder. Företag som Scania och Ikea visade upp klimatlösningar och betonade behovet av långsiktig politik. Internationella organisationer, NGO:er, civilsamhället och universitet från hela världen presenterade nya samarbeten och utbildningssatsningar för omställningen.

– COP30 var inspirerande just för att det var full aktivitet i mässhallarna. Det visar att toppmötena spelar en viktig roll i att mobilisera och uppmuntra konkret handling, säger Åsa.

Avsaknad av globala ledare

Åsa Persson beskriver årets möte som ovanligt ledarlöst. Tidigare har USA och Kina drivit på genom bilaterala överenskommelser, och EU har tagit större ansvar.

– Att USA under Trumpadministrationen lämnat förhandlingarna var inte oväntat. Men det var intressant att höra de amerikanska delstater och företag som deltog under devisen ”America is still in”, inte minst Kaliforniens guvernör Gavin Newsom. Majoriteten av delstaterna håller fast vid sin klimatomställning, trots en federal politik i motsatt riktning, säger hon.

Mer förvånande var att Indien, som tidigare varit drivande, inte lämnade in sin nationella klimatplan i tid. Kina står i dag för en av världens snabbaste energiomställningar och dominerar värdekedjorna för förnybar energi, men har ändå undvikit en tydlig ledarroll. Däremot diskuteras ett stärkt samarbete mellan länder i det globala syd allt mer.

Kunskap som ifrågasätts

Samtidigt som ny forskning visar att uppvärmningen går snabbare än väntat och att klimateffekterna blir allt dyrare – enligt Europeiska miljöbyrån kostar de Europa omkring 1600 miljarder kronor per år – breder misinformation ut sig, och även IPCC:s och IEA:s analyser ifrågasätts.

– Misinformation gavs en hel temadag under mötet och det är viktigt att problemet erkänns. Många lyfte också behovet av att kommunicera de ekonomiska fördelarna med klimatomställningen och att nå ut mer direkt till hushållen. När klimatfrågan känns abstrakt måste man bli konkret, säger Åsa.

KTH:s bidrag

Åsa Persson deltog som representant för Klimatpolitiska rådet och presenterade även KTH:s forskning i ett seminarium med Aalto-universitetet och NTNU, med fokus på internationella samarbeten för energiomställning i utvecklingsländer.

– Det är tydligt att KTH har mycket att bidra med, både i forskning, utbildning och innovation. Vår avdelning för Energisystem utvecklar och tillämpar modelleringsverktyg för energi- och resursanvändning, och de analyserna är direkt relevanta för ländernas NDC:er (klimatplaner), säger hon.

– Jag hoppas att vi kommer fortsätta delta vid kommande COP-möten i Turkiet och Etiopien.