Så har äntligen ett förslag om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildningar kommit . För KTH:s del är det framför allt de så kallade basårsutbildningarna som är av intresse och som vi arbetat hårt för att få behålla.
Sedan många år bedriver vi sådan förutbildning som riktar sig till studenter som saknar den särskilda behörigheten eller som vill repetera kemi, fysik och matematik inför en ingenjörsutbildning.
Jag har tidigare diskuterat denna utbildningsform som är viktig för oss. I promemorian som nu är på remiss presenteras även möjlighet att kombinera kurser som är högskoleintroducerande med kurser som leder till grundläggande och särskild behörighet.
Det är utmärkt att möjligheten att anordna basårsutbildningar får fortsätta. Det ger individer möjlighet att välja, både för ungdomar som kommer direkt från gymnasiet, men även för dem som vill ändra inriktning senare i livet.
Enligt förslaget ska studenten inte söka och låsa sig vid en efterföljande utbildning utan har en garanti om plats som räcker i två år. Det ger lärosäten större flexibilitet i planeringen. Det finns därmed en risk att KTH tappar basårsstudenter som tidigare blivit mer knutna till KTH. Men det liknar situationen vid andra lärosäten där man har sett att basårs- (bastermins-) studenterna istället söker sig vidare.
I KTH:s tidigare remissvar där frågan varit uppe åberopade vi att det kan innebära att studenterna gör mer kvalificerade val när man väl gått sitt år och vet mer vad man ger sig in på och vill söka. Under basåret hinner studenterna se att det finna många olika ingenjörsprogram på KTH något som kanske är mer oklart innan man satt sin fot på KTH.
Frågeställningar KTH har att fundera på är om vi också ska anordna kurser som leder till grundläggande behörighet. Det kan till exempel gälla kurser i svenska och engelska som tränar i akademiskt läsande och skrivande. För en del studenter är det just de bristande språkkunskaperna som skapar svårigheter i starten av utbildningen. Så att kunna fokusera på svenska och engelska innan de krävande ingenjörs- och arkitektstudierna drar ingång är inte dumt. Samma sak kan gälla för studenter på masterutbildningarna där engelskan kan behöva få en fördjupning.
De som läser den nya utbildningen får studentstatus, vilket är bra. Samtidigt konstateras att detta kan medföra ökade kostnader för vissa lärosäten. Såvitt jag kan bedöma så kommer inga nya medel att ges till den nu utökade möjligeten att ge förberedande utbildning samt basår. Det betyder att KTH noga behöver analysera andelen av sådan utbildning i förhållande till våra vanliga utbildningar.
Det är i första läget svårt att se att förslaget är i linje med det livslånga lärandet. Jag tror att det kommer vara främst yngre personer som varit borta några år efter gymnasiet som kommer dra nytta av möjligheten att putsa på kunskap. Men även detta är livslångt lärande!
En tydlig fördel är att KTH än mer kan arbeta med breddad rekrytering och breddat deltagande genom att vi nu kan ge basår (eller bastermin) samt kurser för grundläggande behörighet även för grupper som kanske skräms av att välja en prestigeutbildning på KTH. En kurs, en termin eller ett basår kan rätt utnyttjat ge mersmak och mod att söka även om man inte har en förälder som är ingenjör, arkitekt eller har någon annan akademisk utbildning.
För KTH erbjuds breddade möjligheter att visa hur spännande och givande en ingenjörs- eller arkitektutbildning är. KTH:s erfarenhet är också att studenter som har gått basårsutbildningen är mer motiverade och mer studietränade vilket leder till större framgång i att klara studierna på tid. Det är i grunden bra för alla!