KTH Logo

KTH redo för Almedalsveckan

Snart är det dags för årets Almedalsvecka. Den 22-26 juni erbjuds närmare 3 000 programpunkter inom alla tänkbara policy- och politikområden. Eftersom det är valår i år så torde det vara ett litet extra fokus på utspel och positionering från partierna inför valrörelsen.

KTH är förstås på plats. Forskare från KTH deltar i många olika seminarier, panel- och rundabordssamtal, kopplat till KTH Center för totalförsvar, Cybercampus Sverige och i många andra sammanhang. Själv är jag med i ett antal programpunkter, tillsammans med Chalmers och Lunds universitet, med Karolinska Institutet och Stockholms universitet genom universitetsalliansen Stockholm trio och stiftelsen Stockholm Science City, plus en hel del annat arrangerat av andra organisationer.

Som vanligt är det en vecka fylld av samhällsdebatt, diskussioner och möten mellan alla de tusentals personer och organisationer som är på plats. I år kan vi som sagt räkna med att partierna försöker positionera sig inför valet. Frågor om kompetensförsörjning inom STEM, hur Sverige tar plats inom banbrytande teknologier, AI-revolutionen och Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och resiliens i en ny omvärld och inom ramen för Europeiska unionens politik är förhoppningsvis några av de frågor som lyfts upp – och som alla är av stort intresse för KTH.

Läs mer om KTH:s deltagande i Almedalen och se alla aktiviteter i Almedalens officiella program.

Höga hyror hotar Stockholms lärosäten

Glädjande nog så har regeringen fattat beslut om att föreslå ett resurstillskott till Kungl. Konsthögskolan om tre miljoner kronor i vårändringsbudgeten.

Detta görs för att minska konsekvensen av höga lokalkostnader. Det är bra. Men inte tillräckligt.

KTH har haft kostnadsökningar för hyrda lokaler på nästan 20 procent under åren 2021-2024 och vår snitthyra är nu runt 1 300 kr/m² högre än snittet i landet. I runda tal motsvarar det en lokalkostnad som är 280 miljoner kronor högre än riksgenomsnittet. Varje år!

Det är inte möjligt att bortse från det faktum att kostnaden för att driva ett universitet i huvudstaden är väsentligen högre än på andra platser i landet. KTH är dessutom på många sätt ett elituniversitet med högt söktryck och stor andel internationellt ledande forskning. Det är dags att slå en ring runt Stockholm och skydda huvudstadens lärosäten från den utarmning som nuvarande modell för lokalförsörjning innebär.

Det finns många sätt. Men att ge ett direkt ekonomiskt tillskott, så som man gjort för Kungl. Konsthögskolan, vore definitivt ett verksamt och träffsäkert sätt.

Quarnevalen – qul på KTH

Quarnevalen går genom Stockholm på lördag den 16 maj med start från KTH klockan 14:08.

Det är ett studentdrivet evenemang som äger rum vart tredje år och som engagerar mängder med studenter som arrangörer och deltagare. Dessutom är det lite av en folkfest både för allmänheten och för studenterna på KTH och våra grannlärosäten. Så ta gärna chansen att vara med och ta del av studenternas kreativitet, lekfullhet och alla ekipage längs kortegevägen som startar och slutar vid KTH Campus på Valhallavägen!

Studentlivet innebär hårda studier och en ständig strävan efter bra studieresultat, och så småningom examen. Men som student finns det också många möjligheter att engagera sig i en mängd andra aktiviteter; via studentkåren och dess sektioner, i spex, mottagningen för nya studenter och flera andra aktiviteter, till exempel Quarnevalen.

Allt runt omkring studierna bidrar till att tiden som student blir mer innehållsrik och utvecklande. Genom ett starkt engagemang i studentlivet så binds också studenterna samman, vilket bidrar till inkludering och trygghet på campus och bland studenterna i stort. Jag tror inte att vi alltid fullt ut förmår uttrycka vår uppskattning för de stora värden som studenterna skapar för varandra, för KTH och för framtiden.

Till alla som är på plats i Stockholm: Glöm nu inte att komma ut på stan och titta på Quarnevalen på lördag!

Viktiga steg för grön omställning

Jag hade igår det stora nöjet att uppvakta konungen på 80-årsdagen med en gåva i form av en nyinrättad gästprofessur vid KTH i grön omställning. Det har möjliggjorts med hjälp av generösa filantropiska donationer till KTH.

Grön omställning innebär att samhället ställer om till mer hållbara sätt att producera, resa, konsumera och använda energi genom att ersätta fossilbaserade råvaror för energiförsörjning med mer hållbara alternativ, att driva på elektrifieringen av samhället, minska avfall och öka de cirkulära flödena och att ta fram nya material och att utveckla moderna AI-verktyg för ökad hållbarhet.

Det långsiktiga målet är dels att minska utsläpp och minska resursförbrukning, dels att skapa ett samhälle där välstånd och utveckling kan fortsätta utan att skapa miljöskador eller överutnyttja naturresurser.

Modellen med en gästprofessur innebär att vi kan nå ut till flera olika forskningsområden på KTH och knyta framstående internationellt erkända forskare till våra framgångsrika forskningsmiljöer. Över tid kan vi stärka den samlade och gemensamma strävan som KTH har för att ta ledningen för en hållbar samhällsutveckling.

Climate Action Centre är KTH:s nav för forskning som har bäring på grön omställning och klimatåtgärder. Professuren kommer att knytas till det nätverk av forskning inom KTH som centret representerar. Climate Action Centre har också nyligen, tillsammans med Stockholms universitet och Karolinska Institutet, erhållit ett så kallat strategiskt forskningsområde, SFO, under rubriken Stockholm Centre for Climate Transition (ClimTrio).

Jubileumsprofessuren har möjliggjorts tack vare generösa donatorer, närmare bestämt Familjen Kamprads stiftelse, Erling-Persson Foundation, Arwidssonstiftelsen, IKEA Foundation, Beijerstiftelsen och Birgitta och Claes Dinkelspiel. Vi är otroligt glada och tacksamma över det!

Nästa år, 2027, fyller KTH 200 år och avsikten är att den första innehavaren av gästprofessuren ska vara på plats i tid till KTH:s akademiska högtid i april 2027. Jag ser fram emot att få välkomna den personen till vår gemenskap och, framförallt, att vi nu tar ytterligare ett viktigt steg för den gröna omställningen.

Tillskott till utbildning litet steg i rätt riktning

Vårändringsbudgeten som presenterades den 13 april innehöll ett välkommet tillskott till vårt utbildningsuppdrag om 14,4 miljoner kronor för 2026 och det dubbla för kommande två år. Argumentet är att det behövs fler civilingenjörer på svensk arbetsmarknad.

Det är extra medel på knappt en procent till vårt takbelopp och gör att vi får ett tillskott för att kunna genomföra vårt utbildningsuppdrag. Vi har annars kämpat med att minska antalet studenter för att anpassa oss till ett krympande utbildningsuppdrag.

Med detta blir minskningen något lindrigare, men det är fortfarande förstås en minskning av antalet studenter inom civilingenjörsutbildningarna jämfört med närmast föregående år.

Trots detta så är det ändå välkommet att regeringen gör denna prioritering. Det visar att man har en förståelse för behoven och de möjligheter som vårt höga söktryck innebär för att ge fler unga chansen till högre utbildning.

Vi har i vårt budgetunderlag hävdat att behovet är långt större än de 14,4 miljonerna (eller 28,8 som det blir nästa år) men det är ändå ett steg i rätt riktning. Det är min förhoppning att frågan nu är väckt och kan resultera i fler framsynta beslut längre fram.