AK121V Klimatkrisen som samhällsproblem 7,5 hp

Klimatfrågan är vår tids största utmaning. Den har få motsvarigheter i mänsklighetens historia och de som finns har varit väldigt annorlunda, framför allt för att de har varit relativt specifika, som pest eller kärnvapenkrig. Klimatfrågan är istället tätt sammanbunden med efterkrigstidens samhälleliga utveckling. Faktum är att den är ett resultat av vårt fossilburna välstånd och därför utmanar den vår livsstil. Klimatfrågan är alltså inte bara en utmaning i naturvetenskaplig och teknisk bemärkelse utan numera framför allt en utmaning för våra samhällen, nationer, företag och individer.

I den här kursen ger vi en introduktion till aktuell och tvärvetenskaplig forskning om klimatförändringarna. Vi berör frågor som gäller framväxten av klimatvetenskapen. Vad vi vet och hur vi vet det och hur länge vi har vetat det, är exempel på frågor som diskuteras och besvaras. Vilka institutioner har skapats för att försöka motverka globala klimatförändringar och hur har de fungerat är ett annat område vi berör. Vi diskuterar också hur kunskapen om klimatförändringarna har tagits emot i samhället, hur vetenskapskvinnor och -män har arbetat för att förmedla sin kunskap och hur det lyckats och misslyckats. Trots att kunskapen i dag är bred och djup finns det ett motstånd som inte verkar vika; vi gräver också i dessa frågor som rör ideologiska mönster eller det man idag kalla kulturell kognition. Vi tar också ett idéhistoriskt perspektiv på klimatfrågan, särskilt i relation till synen på resursutnyttjande och teknikutveckling.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

-       redogöra för grunderna i klimathistoria när det gäller vetenskapliga upptäckter och deras mottagande,

-       redogöra för ansträngningar att stoppa klimatförändringarna genom internationella organisationer, samarbeten och överenskommelser,

-       redogöra för motståndet mot klimatfrågan och analysera dess politiska, ekonomiska och ideologiska kontext,

-       diskutera och analysera samtida klimatdiskurs och redogöra för ett antal centrala målkonflikter,

-       i syfte att förstå och hantera klimatfrågan ur ett tvärvetenskapligt perspektiv som inkluderar flera vetenskapsområden, dvs naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap.

Endast grundläggande behörighet

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• INL1 - Inlämningsuppgifter, 7,5 hp, betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Per Högselius

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.