Metabolism och fysiologi hos industriella mikroorganismer: Den metaboliska grunden för bioprocesser. Fysiologiska stressresponser. Quorum sensing. Sekundärmetabolism. Miljömikrobiologi med tillämpningar: Extremofila mikroorganismer. Kompostering och biologisk jordsanering. Xenobiotika. Anaeob metabolism. Mikrobiella energiomvandlingar: Metan och etanol. Kvävets kretslopp. Livsmedelsmikrobiologi: Fermenterade livsmedel. Metoder att begränsa mikrobiell aktivitet genom sterilisering, konservering och desinfektion.
BB2150 Industriell- och miljömikrobiologi, teori 7,5 hp
Denna kurs är avvecklad.
Sista planerade examination: VT 2024
Avvecklingsbeslut:
Ingen information tillagdInnehåll och lärandemål
Kursinnehåll
Lärandemål
Kursen ger teoretiska kunskaper om den metaboliska grunden för utnyttjande av mikroorganismer i tekniska processer och för förståelse av mikrobiell aktivitet i naturen och mikrobiellt förorsakade problem.
Efter genomgången kurs ska du kunna
- beskriva de mekanismer som reglerar cellens metabolism i förhållande till förändringar i miljön
- förklara hur cellens metabolism påverkas av miljöförändringen och identifiera konsekvenserna av detta för cellen och för bioteknisk produktion av rekombinanta proteiner och cellulära metaboliter, samt (i förekommande fall) föreslå åtgärder för att förbättra produktionen
- skilja på olika typer av mikrobiell energimetabolism och redogöra för samspelet mellan dessa i de biogeokemiska cyklerna i naturen, samt att identifiera relevant metabolism för en given biotekniska process
- beskriva principerna för jordsanering och kompostering, urskilja eventuella problem, samt föreslå åtgärder för att komma till rätta med dessa.
- redogöra för de vanligaste kemiska rektionerna som är involverade i förskämning av livsmedel och hur den fysikalisk-kemiska miljön påverkar mikroflorans utveckling och de kemiska förskämningsreaktionerna
- redogöra för de vanligaste livsmedelsburna patogenernas egenskaper, spridning och förekomst i olika typer av livsmedel
- redogöra för de olika konserverings- och desinfektionsmetoder och deras mekanismer
- redogöra för mikrobiella och enzymatiska reaktioner involverade i framställning av fermenterade livsmedel.
- ange de vanligaste mikrobiologiska analysmetoder som används i livsmedelskontrollen.
Kurslitteratur och förberedelser
Särskild behörighet
Rekommenderade förkunskaper
BB1030 Mikrobiologi eller BB2100 Mikrobiologi, allmän kurs och BB1090 Biokemi eller BB2050 Biokemi.
Utrustning
Kurslitteratur
Brock: Biology of Microorganisms;
S. -O. Enfors and L. Häggström: Bioprocess Technology. Fundamentals and Applications, KTH 2000;
S.-O. Enfors: Livsmedelsmikrobiologi (kompendium).
Övrig litteratur meddelas vid kursstart.
Examination och slutförande
När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.
Betygsskala
Examination
- TEN1 - Tentamen, 6,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
- TEN2 - Hemtentamen, 1,5 hp, betygsskala: P, F
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.
Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.
Övriga krav för slutbetyg
Skriftlig tentamen (TEN1; 6 hp, betygsskala A - F) samt hemtentamen (TEN2; 1,5 hp, betygsskala Pass/Fail).
Möjlighet till komplettering
Möjlighet till plussning
Examinator
Etiskt förhållningssätt
- Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
- Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
- Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.
Ytterligare information
Kursrum i Canvas
Ges av
Huvudområde
Utbildningsnivå
Påbyggnad
Kontaktperson
Övrig information
Ersätter 3A1316