UMK803 Läroplansteori och ämnesdidaktik 6,0 hp

Kursen behandlar läroplansteori, med fokus på skolämnenas framväxt, innehåll och karaktär, hur de svenska läroplanerna och andra styrdokument vuxit fram samt styrdokumentens relation till skolpraktiken. Kursen ger en överblick över forskning i matematikämnets-, naturvetenskapsämnenas och teknikens didaktik. Den ämnesdidaktiska forskningens relevans för och förhållande till verksamheten i skolan diskuteras. Vidare behandlas metoder för beskrivning och analys av undervisning och lärande i olika miljöer.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• Redogöra för vad som karaktäriserar matematik samt naturvetenskap eller teknik som skolämnen, både ur ett historiskt och ur ett nutida perspektiv.

• Diskutera och problematisera förhållandet mellan styrdokument och skolpraktiken utifrån läroplansteori.

• Jämföra och vardera olika ämnesdidaktiska forskningsresultat rörande undervisning och lärande i matematik, naturvetenskap och teknik.

• Använda ämnesdidaktiska begrepp och teorier for analys av undervisning och lärande i olika miljöer.

För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande: Antagen till programmet Civilingenjor och larare, samt godkänt på kurserna Lärande och bedömning, 5 hp (UMK701) och Matematik-, teknik- och naturvetenskapsdidaktik samt verksamhetsförlagd utbildning for civilingenjörer och lärare, 19 hp (UMK802).

För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande: Antagen till programmet Civilingenjor och larare, samt

godkänt på kurserna Lärande och bedömning, 5 hp (UMK701) och Matematik-, teknik- och

naturvetenskapsdidaktik samt verksamhetsförlagd utbildning for civilingenjörer och lärare, 19 hp (UMK802).

Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen

Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen.

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• TEN1 - Tentamen, 6,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Kunskapskontroll och examination.

a) Kursen examineras på följande vis: Kunskapskontroll sker genom skriftligt prov samt skriftliga och muntliga redovisningar.

b) Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala:

A=Utmärkt
B=Mycket bra
C=Bra
D=Tillfredsställande
E=Tillräckligt
Fx=Otillräckligt
F=Helt otillräckligt

c) Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart.

d) För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande i obligatorisk undervisning.

e) Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå ytterligare prov så länge kursen ges. Antalet provtillfällen är inte begränsat. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov tva gånger har rätt att begära att annan examinator utses vid nästkommande prov. Framstallan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Kursen har minst två examinationstillfällen per läsar de år då undervisning ges. Mellanliggande år ges minst ett examinationstillfälle.

f) Vid betyget Fx ges möjlighet till komplettering upp till betyget E. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utföras och vilka kriterier som ska gälla för att bli godkaäd på kompletteringen. Kompletteringen ska äga rum före nästa examinationstillfälle.

Carl-Johan Rundgren

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.