Utbildningens genomförande

Civilingenjör och lärare (CLGYM), Utbildningsplan för kull HT2016

Senast ändrad: 2018-12-03
Godkänd: 2018-12-13

Utbildningens upplägg

Läsåret omfattar normalt 40 veckor och är för KTHs grundutbildningar indelat i fyra perioder, se http://www.kth.se/student/schema/lasarsindelning-for-undervisning-och-examination-1.1007?programme=cl.

Under det första året läses matematik, naturvetenskap och teknik, men också kurser som ger en inblick i de kommande yrkesrollerna. Under höstterminen läses en kurs i ingenjörvetenskap på KTH och en kurs på Stockholms universitet som ger en introduktion till lärarrollen. I en första kurs i matematikdidaktik introduceras studenten på den gymnasieskola där en stor del av den så kallade verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kommer att äga rum, och får där möjlighet att praktiskt prova rollen som lärare.

Från och med det andra året läses även det andra inriktningsämnet (fysik, kemi, energi och miljöteknik respektive informations- och kommunikationsteknik). Studierna inom dessa kurser samläses huvudsakligen med andra civilingenjörsprogram.

En bärande idé i programmet är att studier i ämnesteori skall varvas med kurser inom didaktik och utbildningsvetenskap under hela utbildningen.

Förutom valet av ämneskombination som görs i slutet av det första läsåret, är valfriheten inom programmet begränsad.  

Kurser

Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i Bilaga 1: Kurslista

I utbildningen ingår både obligatoriska och villkorligt valfria kurser. De obligatoriska kurserna definieras i läro- och timplanerna för varje årskurs och inriktning. Kursernas mål, förkunskapskrav, innehåll och kursfordringar återfinns i kursplanerna.
I kurslistorna anges utrymmet för villkorligt valfria kurser för respektive ämneskombination. De villkorligt valfria kurserna ska utgöras av kurser inom respektive ämneskombination och får inte överlappa andra obligatoriska eller villkorligt valfria kurser som ingår i examen. Valet av villkorligt valfria kurser att medräkna i examen ska godkännas av programansvarig.

Verksamhetsförlagd utbildning – VFU

I utbildningen ingår 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den utgör inte egna kurser utan ingår som moment i vissa kurser. Minst 15 hp av VFUn utgörs av ämnesdidaktisk VFU förlagd till gymnasieskolan inom respektive ämneskombination.

I de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen ska studenten lära känna den komplexa verksamheten i skola och andra utbildningsmiljöer samt knyta sin kunskapsutveckling till dessa och de frågor de aktualiserar. Innehållet i VFU bestäms av de kurser den ingår i och ska framgå av respektive kursplan. VFU genomförs till största delen i gymnasieskolan, men också inom pedagogiska verksamheter vid t ex museer, science centers och företag.

Betygssystem

För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger.

För kurser på KTH och Stockholms universitet används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå respektive avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen Godkänd (P) och Underkänd (F) används som slutbetyg på examensarbetet och då särskilda skäl föreligger. Kurser med VFU kan ha en tregradig betygsskala Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Villkor för deltagande i utbildningen

Terminsregistrering

Studenten ansvarar för att göra terminsregistrering inför varje termin. Detta görs via Personlig meny under en begränsad period. Registreringen innebär att studenten är aktiv och är i sin tur en förutsättning för att studieresultat ska kunna rapporteras in och för att CSN ska kunna betala ut beviljade studiemedel.

Observera att den som ej är terminsregistrerad i tid riskerar att förlora sin VFU-plats och därmed möjligheten att bli examinerad på kurser som innehåller verksamhetsförlagda delar.

Val av kurser

Val av kurser görs via Antagning.se enligt särskilda rutiner, inloggning görs via KTH och sker senast den

  • 15 maj inför hösttermin

  • 15 november inför vårtermin

För mer information se: http://www.kth.se/student/program/studiedokumentation-1.373670?programme=cl

Studenten ska registrera sig på kursen senast vid det första schemalagda undervisningstillfället. Kursregistrering på obligatoriska och valfria kurser måste göras individuellt på respektive institution. På kurser vid vissa institutioner kan studenten själv registrera sig via Personlig meny. Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen ska snarast anmäla detta till berörd institution, eller via Personlig meny.

Uppflyttning

Följande poänggränser gäller för uppflyttning till nästa årskurs:

För studier i årskurs 2 ska 45 högskolepoäng från årskurs 1 vara slutförda.

För studier i årskurs 3 ska minst 90 högskolepoäng från årskurs 1 och 2 vara slutförda varav minst 50 högskolepoäng från årskurs 1.

För studier i årskurs 4 ska minst 150 högskolepoäng från åk 1-3 vara slutförda varav minst 110 högskolepoäng från årskurs 1-2.

För studier i årskurs 5 ska utöver vad som gäller för uppflyttning till årskurs 4 minst 45 högskolepoäng från årskurs 4 vara slutförda.
Dessutom ska alla kurser som utgör förkunskaper till kurser under det kommande året vara avklarade t o m augustiperioden.

För studenter som inte uppfyller kraven för uppflyttning ska individuella studieplaner upprättas. Huvudsyftet med den individuella studieplanen är att studenten ska klara av de kvarvarande momenten under nästkommande läsår. I studieplanen ska de kvarvarande momenten ingå samt lämpliga kurser tillhörande nästa årskurs. Särskild hänsyn ska tas till kursernas förkunskapskrav.

Tillgodoräknanden

Rätten att tillgodoräkna sig tidigare utbildning är ett viktigt incitament för mobiliteten inom landet och mellan länder, för högskolans internationaliseringsarbete samt för det livslånga lärandet.

KTH har ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknanden, som därför kan ske även om exakt liknande utbildning inte finns vid KTH eller om kursplanerna inte helt överensstämmer med KTH:s. De krav som KTH normalt ställer på utbildningens nivå och kvalitet ska beaktas vid tillgodoräknanden.

Tillgodoräknande som beslutats vid annan högskola i Sverige ska normalt godtas av KTH.

Student vid KTH har rätt att få begäran om tillgodoräknande prövat.

Student vid KTH, som genomför studier vid ett annat universitet inom ramen för ett utbytesavtal, har rätt att få ett förhandsbesked om tillgodoräknande. Ett sådant besked kan ges genom att ett
s k Learning Agreement upprättas och undertecknas av koordinator vid KTH, kontaktperson vid det utländska universitetet samt av studenten.
Beslut om tillgodoräknande av kurs kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet ska lämnas in till KTH senast inom tre veckor från den dag studenten fick del av beslutet.

För att begäran om tillgodoräknande ska kunna prövas måste den sökande kunna dokumentera att hon/han har examinerats på motsvarande kurs med minst godkänt resultat. Vid tillgodoräknande av kurs, som betygssatts på annan högskola införs inget betyg i examensbeviset.

Se vidare KTHs regelverk http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/prestationer/policy-for-tillgodoraknande-av-hogskoleutbildning-inklusive-bedomning-av-reell-kompetens-1.27200

Utlandsstudier

Student vid programmet Civilingenjör och Lärare har möjlighet att studera vid vissa utländska högskolor under ett halvt läsår utan att behöva betala de kursavgifter som normalt tas ut av utländska studenter. Höstterminen i årskurs tre är den rekommenderade tidpunkten, men utbytesstudier kan ske från och med tredje årskursen. Det är även möjligt att göra examensarbetet utomlands.

För mer information, kontakta kansliets internationella koordinator utbyte@ece.kth.se eller läs mer http://www.kth.se/student/program/utlandsstudier/utbyte/utbytesuniversitet-cl-1.348439

Examensarbete

Examensarbete i teknik och lärande 

I utbildningen ingår ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng, motsvarande omkring 20 veckors heltidsarbete. Examensarbetet är normalt den avslutande kursen i utbildningen och ska ligga på avancerad nivå. Det ska utgöra prov på ett självständigt arbete inom teknik och lärande och omfatta teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och rapportering, inklusive opposition.

Val av examensarbete
Ämnet för examensarbetet kan föreslås av student, en institution vid KTH eller Stockholms universitet, Vetenskapens hus, gymnasieskola, Science Centre, eller företag. Eftersom verksamhetsförlagd utbildningingår i examensarbetet, måste arbetet delvis vara förlagt till gymnasieskola, grundskolans senare år, Science Centre,Vetenskapens hus och/eller företag.

För mera information inklusive ett arkiv med publicerade examensarbeten, se: https://www.kth.se/student/program/examensarbete/examensarbete-sci?programme=cl

Examen

Examen - 300 hp
En Civilingenjörsexamen och en Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan inom respektive ämneskombination om 300 högskolepoäng på avancerad nivå erhålls efter genomgånget utbildningsprogram.

Villkor för examen:  
Studenten ska ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav

  • matematiska - naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng
  • ämnen centrala för teknikområdet om minst 180 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) 
  • minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet.

Av ovanstående poäng ska urskiljas

  • ämnesstudier och ämnesdidaktiska kurser inom respektive ämneskombination om sammanlagt 210 högskolepoäng.
  • kurser och moment om sammanlagt 60 högskolepoäng inom den utbildningsvetenskapliga kärnan inom lärarutbildningen.
  • Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ämnesdidaktisk VFU i gymnasieskolan inom respektive ämneskombination

Benämning på examen
Civilingenjörsexamen 300 hp inom teknik och lärande med inriktning mot matematik och fysik, matematik och kemi, matematik och IKT eller Matematik och Energi och Miljö. Ämneslärarexamen 300 hp med inriktning mot gymnasieskolan inom matematik och fysik, matematik och kemi eller matematik och teknik, där den senare motsvaras av en civilingenjörsexamen inom matematik och IKT eller Matematik och Energi och Miljö.

Ansökan om examen

Görs på webben via Personlig meny se: http://www.kth.se/student/program/examen?programme=cl