Senast ändrad: 2010-03-12
Godkänd: 2010-03-15

Utbildningens upplägg

De flesta kurserna i programmet omfattar 7,5 högskolepoäng, som betygsätts i en sjugradig betygskala A-E, F och Fx. Läsåret indelas normalt i 4 läsperioder och normalt läses två kurser parallellt i varje läsperiod. Undervisnings- liksom examinationsformerna varierar från kurs till kurs. Normalt utgörs en del av kursen av föreläsningar, som ger en första kontakt med begrepp och teorier. Övningsuppgifter och laborationer förstärker förståelsen för de teoretiska sambanden. Projektarbeten enligt modell från näringslivet har en väsentlig roll i utbildningen. Här ges träning att i grupp ta sig an verklighetsanknutna uppgifter på ett ingenjörsmässigt sätt.

För att skapa en helhet i utbildningen betonas samverkan mellan kurserna såväl inom varje årskurs som mellan årskurserna. Utbildningen avslutas under sista terminen med ett examensarbete som oftast genomförs med uppdragsgivare utanför skolan.

Utbildningens första år ägnas huvudsakligen åt kurser inom matematik och grundläggande byggteknik och -mekanik. Under det andra året dominerar byggtekniska ämnen. Alla kurser under de två första åren är obligatoriska. Under tredje året väljer studenten alternativa kurser inom programmet, dessutom finns möjlighet att fritt välja kurser om totalt 15 högskolepoäng under förutsättning att dessa har relevans för programmets utbildningsmål.

Årskurs 1

En inledande kurs i projektarbetsmetodik ger grunden för de projektarbeten som är en väsentlig del av hela utbildningen och samtidigt ger kursen de studerande möjlighet att lära känna varandra. Matematikkurserna är utformade för att bättre anpassas till tillämpnings­ämnena. Kurser i byggnadsmekanik, fältmätning, byggfysik och byggmateriallära samt en projektkurs inom byggteknik med CAD är den kärna av baskurser inom teknik som hör till första året.

Som del i den första projektkursen ingår föreläsningar om arkitektens arbete samt en mindre skissuppgift. I årskurs 1 finns även möjlighet att läsa en valfri 3 högskolepoängskurs i skiss­ning kopplat till CAD som en fördjupning i projektkursen inom byggteknik. Dessa moment ger studenten en introduktion till och förståelse för kopplingen arkitektur – byggteknik.

Årskurs 2

I årskurs 2 läses kurser i Produktionsteknik, Strömningslära, Samhällsplanering, Geologi och geoteknik. Dessutom ingår kurserna Ekonomi och organisation samt Miljö- och arbetsveten­skap som syftar till att i vid mening förbereda för den framtida yrkesrollen.  I kurserna Produktionsteknik och Miljö- och arbetsvetenskap ges ett gemensamt projekt som utförs gruppvis ute på olika byggarbetsplatser.

Kursen Konstruktionsteknik bygger vidare på kurserna i byggmekanik och kunskaperna tillämpas på de vanligaste konstruktionsmaterialen kopplade till svenska normer och laster. I kursen Konstruktion och design får studenten en fördjupad kunskap i konstruktionsutform­ningens påverkan på gestaltningen. 

Årskurs 3

Under sista året kan studenten profilera sig antingen genom fördjupning eller breddning. Endast en kurs i årskurs 3 är obligatorisk, Kompetens och utveckling. Kursen fokuserar på icke ämnesspecifika områden som personlig och professionell utveckling, och reflektion över kommande yrkesroll. Övriga kurser är alternativa kurser (valbara inom programmet), helt fritt valbara kurser samt ett examensarbete på 15 poäng. Kravet för examen är att minst 22,5 av de 37,5 valbara högskolepoängen skall bestå av kurser inom programmet, resterande är fritt valbara under förutsättning att dessa har relevans för programmets utbildningsmål.. Valbarheten ger goda möjligheter att skapa en utbildning med individuell profil.

Möjlighet till fördjupning ges idag inom arkitektur, husproduktion eller inom projektering mot infrastruktur.

Kurspaketet "arkitektur" ger en djupare förståelse för arkitektens arbetssätt och verktyg. Studenten får också en inblick i installations- och energifrågor och lär sig använda CAD på ett rationellt sätt.

Fördjupningen "husproduktion" syftar till att ge dig kunskaper om entreprenörens/byggherrens arbetsuppgifter i byggprocessen. Du får också en inblick i installations- och energifrågor samt vilka kvalitetskrav och lagar som styr byggandet i Sverige.

"Projektering mot infrastruktur" innebär att flera av kurserna ligger inom anläggningsområdet, även kallat Infrastruktur. Om du väljer detta kurspaket kommer du, förutom goda grundkunskaper i dimensionering med olika material, även att lära dig att använda såväl CAD som GIS på ett rationellt sätt.

Kurser

Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i Bilaga 1: Kurslista

Betygssystem

För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger.

Villkor för deltagande i utbildningen

För studier i årskurs 2 krävs att minst 37,5 högskolepoäng ur årskurs 1 skall vara avklarade innan årskurs 2 påbörjas. För de studerande som ej uppfyller detta krav skall individuell studieplan upprättas i samråd med studievägledare.

För studier i årskurs 3 krävs att minst 90 högskolepoäng ur årskurs 1 och 2 skall vara avklarade innan årskurs 3. För de studerande som inte uppfyller detta krav skall individuell studieplan upprättas i samråd med studievägledare.

Studieanmälan/terminsregistrering och val av kurser

Senast 15 november inför vårtermin och 15 maj inför hösttermin ska alla studerande göra en studieanmälan via Mina sidor. Studieanmälan ligger till grund för terminsregistrering. Denna möjliggör betygsregistrering samt utbetalning av studiemedel från CSN. De studerande som inte uppfyller uppflyttningskraven för årskursen skall kontakta sin studievägledare.

Inför höst- och vårtermin i åk 3 ska den studerande i förekommande fall välja kurser.

Kursregistrering

Varje studerande skall vid första schemalagda undervisningstillfället signera en kurs­registrerings­­­­­­lista. Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen skall snarast anmäla detta till kursansvarig.

Det ligger på den studerandes ansvar att se till att eventuella förkunskaper från tidigare kurs inom utbildningen uppnåtts inför ny kurs. Information om förkunskapskrav finns i respektive kursplan.


Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär att den studerande inte deltar i undervisningen under minst en termin.

Beviljat studieuppehåll ger den studerande rätten att återkomma till studierna vid angiven tidpunkt. Under studieuppehållet får den studerande göra kompletteringar och delta i examination i tidigare påbörjad kurs.

Ansökan om studieuppehåll lämnas till studievägledare, som beviljar eller avslår ansökan. När den studerande avser att återuppta studierna skall en studieanmälan göras enligt ovan.

Om den studerande, efter studieuppehållsperioden, inte lämnat studieanmälan eller anmält förlängt studieuppehåll registreras studieavbrott.

Tillgodoräknanden

Den studerande har rätt att tillgodoräkna sig utbildning från högskola/universitet inom eller utom landet. Förutsättningen är att kursen/kurserna är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot de utbildningsmål som gäller för programmet. Tillgodoräknande av hel kurs prövas av grundutbildningsansvarig. Del av kurs prövas av examinator.

Utlandsstudier

Studerande vid Skolan för teknik och hälsa (STH) har möjlighet att förlägga ett läsårs studier vid utländskt lärosäte som KTH samarbetar med, utan att behöva betala de kursavgifter som annars tas ut av utländska studerande. Utbytesstudier kan ske under tredje årskursen. Det är även möjligt att göra examensarbete utomlands.

Utlandsstudierna kan efter bedömning tillgodoräknas som en del av högskoleingenjörs­utbildningen. Den utresande skall tillsammans med skolan upprätta ett så kallat Learning Agreement som innebär förhandsgodkännande av utbytesstudierna. Studierna bedrivs normalt på det språk som talas i landet/regionen. Det finns möjligheter för den som blir antagen till utbytesprogram i tysk-, fransk-, spansk- och italiensktalande länder att följa en förberedande språkkurs innan den ordinarie terminen börjar.

Information om utlandsstudier ges av handläggaren för internationalisering som också informerar om aktuella ansökningstider. Ansökningsblanketter finns hos studievägledare.

Examensarbete

I utbildningen ingår ett examensarbete på 15 högskolepoäng. Det innebär omkring 10 veckors heltidsstudier. Se vidare: Riktlinjer för examensarbeten, Skolan för teknik och hälsa

För examensarbetet gäller:

  • Det får påbörjas tidigast efter uppnådda 120 hp samt då slutbetyg föreligger i relevanta kurser, som berör examensarbetets innehåll.
  • Det får påbörjas efter att uppgiften godkänts av examinator.
  • Det grundas på de kunskaper som inhämtats under studietiden och skall normalt utföras under termin 6.
  • Det skall utgöra prov på ett självständigt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och muntlig presentation.
  • Handledare utses av inriktningsledare eller examinator

Examen

För att avlägga högskoleingenjörsexamen i Byggteknik (eng. Bachelor of Science in Engineering, degree programme in Construction Engineering) krävs godkänt betyg i samtliga kurser som ingår i den studerandes studieplan. Studieplanen består av de obligatoriska kurserna, de valbara kurser den studerande följt samt examensarbetet. Studieplanen skall omfatta minst 180 högskolepoäng.

Kurs som innehållsmässigt överlappar annan eller andra kurser i programmet kan inte medräknas inom ramen för de 180 högskolepoäng som ligger till grund för examen.

För att få examen skall den studerande ansöka om detta på en blankett och bifoga kvitto på erlagd kåravgift.