Senast ändrad: 2012-02-03
Godkänd: 2012-03-15

Utbildningens upplägg

Läsår, terminer, läsperioder hämtas från KTH:s regelverk, www.kth.se

Utbildningens struktur

Läsåret indelas normalt i 4 läsperioder och normalt läses två kurser parallellt i varje läsperiod. Undervisnings- liksom examinationsformerna varierar från kurs till kurs. Normalt utgörs en del av kursen av föreläsningar, som ger en första kontakt med begrepp och teorier. Övningsuppgifter och laborationer förstärker förståelsen för de teoretiska sambanden. Projektarbeten enligt modell från näringslivet har en väsentlig roll i utbildningen. Här ges träning att i grupp ta sig an verklighetsanknutna uppgifter på ett ingenjörsmässigt sätt.

Utbildningen består av obligatoriska kurser under de första två åren. För att skapa en helhet i utbildningen betonas samverkan mellan kurserna såväl inom varje årskurs som mellan årskurserna. Inom programmet ges två inriktningar, Industriell ekonomi och produktion, Innovation och design.

Utbildningen avslutas under sista terminen med ett examensarbete som oftast genomförs med uppdragsgivare utanför skolan.

Årskurs 1

Det första året är, förutom en kurs, gemensamt för programmets inriktningar.

En inledande kurs i projektarbetsmetodik ger grunden för de projektarbeten som är en väsentlig del av hela utbildningen. Matematik, Programmering, Datorbaserade designverktyg, Material och produktion samt Hållfasthetslära med statik är den kärna av baskurser som hör till första året. Två av det första årets kurser drivs till större delen som projektkurser. De kurser som skiljer inriktningarna åt i årskurs 1 är Industridesign med färg och form som ges för Innovation och design respektive Ekonomi och organisation som ges för Industriell ekonomi och produktion. Ekonomikursen ges i årskurs två för Innovation och design.

Årskurs 2

Under andra året börjar specialiseringarna inom inriktningarna. Dessa beskrivs utförligare i bilaga 2. Fyra kurser är gemensamma för inriktningarna. Det är Tillämpad matematik, Hållbar utveckling med arbetsmiljö, El- och styrteknik samt kursen Kompetens och utveckling. Den senare syftar till att i vid mening förbereda för den framtida yrkesrollen. Kursen fokuserar på icke ämnesspecifika områden som personlig och professionell utveckling samt reflektion över kommande yrkesroll.

Årskurs 3

Innovation och design och Industriell ekonomi och produktion:

Under tredje året ges alternativa kurser (valbara inom inriktningen) och möjlighet finns att fritt välja andra kurser om 15 högskolepoäng under förutsättning att dessa har relevans för programmets utbildningsmål. Dessa val ger möjlighet att skapa en utbildning med individuell profil.

Utbildningen avslutas med ett examensarbete.

Kurser

Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i Bilaga 1: Kurslista

Betygssystem

För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger.

Villkor för deltagande i utbildningen

Studieanmälan

En förutsättning för att få delta i studier är att den studerande varje vår och höst gör en studieanmälan för kommande termin. Detta görs enligt KTH:s anvisningar.

I och med studieanmälan har teknologen anmält sin avsikt att studera och delta i undervisningen. Först därefter blir det möjligt för teknologen att:

  • terminsregistreras
  • kursregistreras
  • få resultat inrapporterade
  • få möjlighet till studiemedel från CSN

Kursanmälan

Anmälan till kurser inom programmet gör studenten inför varje termin enligt KTH:s anvisningar.

Villkor för uppflyttning

För studier i årskurs 2:

Minst 45 högskolepoäng ur årskurs 1 skall vara avklarade t o m tentamensperioden i augusti. Student som inte uppfyller detta krav skall i samråd med studievägledare upprätta en individuell studieplan.

För studier i årskurs 3:

Minst 90 högskolepoäng ur årskurs 1 och 2 vara avklarade t o m tentamensperioden i augusti. Student som inte uppfyller detta krav skall i samråd med studievägledare upprätta en individuell studieplan.

Tillgodoräknanden

Studerande har möjlighet att ansöka om att få tillgodoräkna sig resultat från kurs/kurser vid annan högskola/universitet inom eller utom landet. Blankett finns på KTHs webbplats.

KTH:s policy för tillgodoräkning finns i sin helhet i KTH:s regelverk, www.kth.se

Utlandsstudier

Studerande vid Maskinteknikprogrammet har möjlighet att studera utomlands genom de avtal KTH har med universitet inom och utanför EU. Utbytesstudier kan normalt inte ske under första eller andra årskursen. Det är även möjligt att göra examensarbete utomlands.

Sista ansökningsdag för utlandsstudier är omkring 15 januari.

Examensarbete

Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng.

För examensarbetet gäller:

  • Det får påbörjas tidigast efter uppnådda 120 hp samt då slutbetyg föreligger i kurser, som är relevanta för examensarbetets innehåll
  • Det får påbörjas efter att uppgiften godkänts av examinator
  • Det grundas på de kunskaper som inhämtats under studietiden och skall normalt utföras under termin 6
  • Det skall utgöra prov på ett självständigt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och muntlig presentation
  • Handledare utses av examinator

KTH:s regler för examensarbeten finns I KTH:s regelverk, www.kth.se

Examen

För att avlägga högskoleingenjörsexamen i Maskinteknik (eng. Bachelor of Science in Engineering, Degree Programme in Mechanical Engineering) krävs godkänt betyg i samtliga kurser som ingår i den studerandes studieplan. Studieplanen består av de obligatoriska kurserna, de valbara kurser den studerande följt samt examensarbetet. Studieplanen skall omfatta minst 180 högskolepoäng.

KTHs lokala examensordning finns i KTHs regelverk, www.kth.se