Det är banbrytande teknikområden som kräver stora investeringar i forskning och utveckling för att ta sig från idé till tillämpning och kommersialisering. Nya företag inom deeptech är därför forskningsbaserade och kunskapsintensiva med en affärsmodell som både kräver stora investeringar och riskvillighet.
Till skillnad från vanliga start up-företag som har en tydlig produkt eller lösning spänner deeptech över mångfacetterade frågeställningar, ofta några av våra samhällsutmaningar med forskning som kan ta lång tid och ha en lång väg till marknaden. Det kan röra forskning inom AI, energi, avfallshantering, biotech, material, robotik och life science för att nämna några.
Inom merparten av dessa områden har KTH viktig och relevant forskning att bidra med. Vi vill och ska vara en forskningsaktör just när det gäller samhällets framtidsfrågor, vilka ligger mycket inom för framtiden avgörande områden. Deeptech kräver dock tålamod, uthållighet och en forskningspolitik som stöttar detta för att komma samhället till gagn.
När det gäller utvecklingen inom deeptech är en avgörande utmaning att hitta lösningar inom det forsknings- och innovationspolitiska systemet så att framsteg inom forskning kan skalas vidare via pilot- och försöksanläggningar eller demonstratorer för att så småningom generera kommersiella lösningar.
Ofta är det steg som traditionell forskningsfinansiering inte kan hantera men det kan också vara för tidigt i processen för att traditionellt riskkapital ska vara tillgängligt. Därför behövs stora strategiska investeringar som antagligen behöver vara en mix av offentligt och privat, nationellt och internationellt kapital.
Att identifiera hur olika deeptech-områden kan hanteras och de nationella förutsättningarna har analyserats av Vinnova. KTH är verksam och framträdande inom flera av de åtta deeptech-plattformar som identifieras och analyseras och vårt ansvar i det större forsknings- och innovationspolitiska systemet är att fortsätta bygga forskningsmiljöer med banbrytande forskning i ett ekosystem där innovation och tillämpningar går hand i hand.
KTH verkar inte i ett vakuum utan samarbete över såväl discipliner som landsgränser är en självklarhet. Ibland kan Sveriges spelplan te sig lite för liten och vi som universitet bör söka internationella samarbeten för att ligga långt fram inom genombrottsområden- inte minst i Europa. När regeringen nu hanterar remissvaren från Fofin, forskningsfinansieringsutredningen och förbereder en ny forsknings- och innovationspolitisk proposition så är förhoppningen att också dessa för Sverige och framtiden stora strategiska investeringarna hittar fram i budgettabellerna!