Hoppa till innehåll

Universiteten stärker samhällets motståndskraft

Vad kan svenska lärosäten bidra med i händelse av kris eller krig? Det var en fråga jag reflekterade kring under ett föredrag på  Kungl. Ingenjörsvtenskapsakademin, IVA, i början av februari.

Internationella rekryteringar är en av våra uppgifter där vi behöver lägga in säkerhetsprövningar av olika slag, exportkontroll görs regelbundet, och enskilda rekryteringar måste bedömas också utifrån eventuella säkerhetsrisker. Detta är ett utmanande arbete i en organisation där forskarens drivkraft och lärarens engagemang för den egna verksamheten behöver kombineras med ett kraftfullt omdöme om när och hur det uppstår risker.

Det har gjort att vi numera också vet var på universitetet som vi har säkerhetskänslig information i en eller annan form. Det kan vara genom samverkan med försvarsindustri eller i samarbeten som innebär att information om svenska installationer tillgängliggörs och det kan också handla om forsknings- eller utbildningsmiljöer där tillgången till sådan kunskap kan förväntas finnas. Vi har därför också gjort säkerhetsskyddsanalyser på ett mer djupgående sätt än tidigare.Det gör oss också bättre förberedda på allvarligare kriser.

Men, annars är kanske lärosätenas främsta roll inte att aktiveras vid kris eller krig utan snarare att bidra till att bygga kapacitet, kunskap, kompetens och förmågor som kan göra samhället mer robust och motståndskraftigt vid framtida kriser eller krigssituationer.

Det är så forskning och högre utbildning rent allmänt bidrar till samhället – en framtidsfabrik som rustar för framtida lösningar och behov. Forskare och lärare vid universiteten måste ha blicken vänd framåt, runt hörnet, bortom dagens kunskapsfront, för att kunna bidra till detta framtidsbygge. Det är att bygga samhällsresiliens genom att skapa kompetens och kunskap att använda inom både civila och offentliga verksamheter. Som ett exempel på detta invigde vi på KTH Cybercampus Sverige den 7 februari.

Pandemin och SciLifeLab är ett annat exempel som aktiverades på två sätt, dels för provtagning och analys, dels för att långsiktigt bygga en pandemiberedskap.

I stort sett alla våra kunskapsområden på KTH har en relevans för att bygga framtidens trygga samhälle och för att Sverige ska stå bättre rustat när kriget eller krisen kommer. Det handlar förstås inte bara om kunskap för väpnade konflikter utan rör robusta samhällssystem, säkra installationer, livsvetenskaper, flygkonstruktion, rent vatten, livsmedelsförsörjning och säker energiförsörjning.