I kursen får studenterna driva ett projekt i gruppform där en elektroteknisk konstruktion ska tas fram. Projektet skall följa en vanligt förekommande systemutvecklingsmetodik och ger studenten djupare träning i projektarbete med projektplaner, tidsplaner och problemlösning. I projektet, kommer studenterna att få möjlighet att tillämpa kunskap från tidigare kurser inom elektroteknik, mikrodatorsystem, ellära, elkraftsteknik, datornätverk, mm. Projektarbetet innefattar också följande:

·         Upprätta en enklare projektbudget och en tidplan för projektet

·         Skapa en prototyp eller lösning för den projektuppgift som presenterats för gruppen

·         Beskriva prototypen eller lösningen i form av en rapport och muntlig presentation

·         Följa upp och dokumentera projektets framskridande samt hantera svårigheter som projektet stöter på.

Utöver grupparbetet kommer varje student att individuellt få reflektera över arbetet i grupp och hur individen kan agera bättre i framtida grupparbeten.

Efter kursen ska studenten kunna:

1.Tillämpa kunskaper inom elektroteknikområdet och använda lämpliga metoder och modeller samt kritiskt analysera och utvärdera resultat och alternativa metoder. 

2.Aktivt delta i och genomföra ett mindre grupparbete tillsammans med kollegor och bidra till att lösa uppgifter. 

3.Kommunicera projektets resultat på ett vetenskapligt sätt i både muntlig och skriftlig form med samtliga projektets intressenter. 

4.Sätta in tekniken i ett större sammanhang och beakta användarkrav, ekonomiska, miljömässiga, samhälleliga och etiska aspekter samt kunna överväga teknikens möjligheter och begränsningar.

5.Granska och ge kollegial respons på andras arbete.

6.Redogöra för och analysera sitt självständiga bidrag inom ramen för projektarbetet.

Under kursen får ni tillämpa kunskap som ni har fått i nästan samtliga föregående kurser i åk 1 och 2. Den syftar till stor del att ni ska fördjupa dessa kunskaper. Ni ska under kursens gång självständigt driva ett projekt där ni konstruerar mjukvara och hårdvara. Kursen liknar projektkursen i åk 1, men på en högre nivå. Ni bör kunna peka ut delar i ert projekt som drar nytta av de kunskaper ni har förvärvat i åk 2.

Under kursen får ni tillämpa de kunskaper ni förvärvat gällande rapportskrivning från tidigare kurser i åk 1 och 2 och utvecklat i denna kurs. Under kursens gång kommer det att finnas en obligatorisk rapportskrivningsföreläsning.

Kursen har ingen kurslitteratur.

Projektgruppen kommer till stor del att behöva bekosta den utrustning som krävs. Dock har kursen inte någon obligatorisk kurslitteratur.

Kursen har tillgång till en hel del vanliga elektronikkomponenter och utrustning i MakerSpace, men i den mån de inte finns måste ni bekosta dem själva. Tips: Många elektronikleverantörer kan leverera provexemplar av komponenter helt gratis. Titta på leverantörens hemsida. Planera inköp i tid.

Det räcker med att köpa komponenter så att en proof-of-concept prototyp kan skapas samt idéer hur systemet kan skalas upp till full storlek. Antalet komponenter, storleken på konstruktionen, mätnoggrannheten i en sensor, eller liknande påverkar inte betyget på projektet.

I de fall projekt görs åt en beställare (externt företag, KTH-forskare, mm.) så bör de kunna bekosta eller låna ut utrustning, hårdvara och även mjukvarulicenser.

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

P, F

• INL1 - Inlämnings, 1,0 hp, Betygsskala: P, F
• PRO1 - Projektet, 8,0 hp, Betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Kursen har två kursmoment PRO1, RED1 - Projekt, 8,0 hp med betygsskala P/F och RED1 1,0 hp med P/F. Slutbetyget P fås om båda momenten är godkända, dvs. betyget P.

PRO1 - Projektet, 8,0 hp

Kursmomentet PRO1 examineras kontinuerligt under kursens gång genom projektmöten, rapporter, kallelser, protokoll, tidsrapportering, och loggbok, samt presentation och opposition. Betyget baseras på en sammanvägning av följande fyra delar: projektets genomförande, projekts svårighetsgrad/storlek, rapportens kvalitet, samt presentation/demonstration/opponering/kamratåterkoppling.

Examinationen sker löpande och genom en muntlig redovisning/demonstration och inlämning av rapporter, inklusive en projektrapport. Alla delarna är betygsgrundande och de olika deltagarna i en projektgrupp kan få olika betyg om tydliga skillnader mellan deltagarnas prestationer föreligger.  För godkänt på kursen krävs aktivt deltagande på alla delar av examinationen.

INL1 - Inlämnings, 1,0 hp

Kursmomentet RED1 handlar om hur du som individ arbetar i projektet. Den examineras genom en individuell inlämning i slutet av kursen. Det går inte att bli godkänd på RED1 utan att ha genomfört projektet.

För godkänd kurs krävs godkänt på samtliga moment, dvs. projektarbete, inlämningar, muntliga presentationer samt genomförda seminarieövningar.

Projektet

Vid betygssättningen beaktas nedanstående delmoment. För betyget P krävs att alla delarna är godkända. De fem delmomenten är:

• Ingenjörsmässighet. Lösningar på problem som är pålitliga, säkra, smarta, effektiva och ändamålsenliga premieras. Till ingenjörsmässighet hör även att välja en realistisk svårighetsgrad och att göra ett stabilt bygge. Att vara kreativ och komma med delvis alternativa lösningar och lösningsmetoder (graden av självständighet framkommer tydligt i denna aspekt). Att hitta lämpliga källor och självständigt ta till sig den nödvändiga kunskapen. Är apparaten välfungerande eller är det en tidig prototyp som slutar att fungera om man andas på den? Även samhälleliga, etiska, ekonomiska, sociala och ekologiskt hållbara aspekter skall undersökas och skrivas i rapporten.
• Nivå. Att klara av att genomföra ett komplicerat projekt med många användbara funktioner är mer värt än ett enkelt projekt. Nivån ställs i relation till resurserna (=antalet deltagare i projektet).
• Ansvatstagande. Alla gruppmedlemmar ansvarar för att stötta varandra så att projektet blir lyckat. Om någon gruppmedlem inte levererar ska det i första hand hanteras i gruppen genom att övriga medlemmar träder in, alternativt tas de upp med handledaren på ett tidigt stadium om de är så allvarliga att projekt eller tidsplan äventyras. Problem ska inte mörkläggas, de ska lösas alternativt redovisas om det inte är möjligt att lösa dem. Referenser ska anges när andras arbete används. Till ansvarstagande hör också ett strukturerat genomförande, förmågan att hålla tider såsom mötens start och slut och att anmäla förhinder/försening.
• Samhälleligt sammanhang. Visa förmåga att kunna sätta in tekniken i ett större sammanhang och beakta användarkrav, ekonomiska, miljömässiga, samhälleliga och etiska aspekter samt kunna överväga teknikens möjligheter och begränsningar.
• Presentation, rapport och opposition. Förmågan att genomföra en strukturerad muntlig presentation/demonstration. Opposition. Förmågan att uttrycka sig muntligt samt skriven och grafisk form.

Skriftlig rapport

Projektrapporten syftar till att träna er förmåga att uttrycka er i skrift och den kommer därför att granskas inte bara för sitt innehåll utan även med avseende på struktur och språkbruk. Se dokumentet rapportskrivningsmall på Canvas för struktur på rapporten. Rapporten lämnas in via Canvas som inlämningsuppgift på utsatt tid.

Det finns fyra deadlines för rapporten:

• Inlämning av kapitel 1 för peer review. Se nedan för detaljer.
• Senast 2 hela arbetsdagar innan PM4 skickas slutrapporten till handledaren samt läggs in i Canvas. Handledaren skall ha möjlighet att läsa igenom och komma med synpunkter på rapporten till PM4.
• Rapporten lämnas för en andra gång av peer review. Uppdragsgivaren kan också ha synpunkter som kräver åtgärder till rapportinlämningen som sker kort därefter. På redovisningen kan det komma ytterligare synpunkter.
• Gruppen ska nu hantera dessa synpunkter och göra ytterligare finjusteringar och lämna in en sista version.

Strukturen på rapporten ska likna den mall som finns på KTH Canvas (för exjobb). Har man synnerligen goda skäl kan man avvika från delar av mallen.

Muntlig presentation och film

Projektet redovisas muntligt inför handledare och klass. Varje grupp tillägnas ett 30-minuterspass, varav de sista 10 minuterna används till frågor från handledare och opponenter. Det ger totalt 20 minuter till presentation och demonstration. Att bli klar i tid är en betygsgrundande egenskap hos presentationen. Här presenteras även filmen för den konstruktion ni har tagit fram.

Vid den muntliga presentationen ska en film på 3 minuter om projektet visas upp. Utöver tidsramen är formen för filmen helt fri, var kreativ! Lyckade filmer kan komma att användas i andra sammanhang av skolan för att visa omvärlden vilka intressanta kurser vi har. Filmen laddas upp på Canvas. Deadline är samma som för rapporten.

Peer review

De av gruppen uppsatta projektmålen och avgränsningarna skall granskas av 2 andra grupper och bedömas om målformuleringen är mätbart, realistiskt och begripligt. Skriftlig konstruktiva kommentarer skall lämnas över till de andra 2 grupperna via Canvas. Lägg föst upp projektmålen (kapitel 1 i rapportmallen med problemformulering, målsättning och avgränsningar) på Canvas. Se dokumentet ”Möten och deadlines” för tider. Se dokumentet mall_rapport2022.docx på Canvas för rubrikernas namn och innehåll. Se Canvas för vilka projektgruppers projektmål som ni skall få kommentera. Använd gärna funktionen ”spåra ändringar (track changes)” i MS Word för att enkelt kommentera Word-dokumentet.

En andra peer review kommer att ske på de fullständiga rapporterna. Även här ska gruppen granska 2 andra gruppers rapporter. Det blir samma rapporter som för den muntliga opponeringen.

Peer reviewing momentet är examinerande. Är synpunkterna inte tillräckligt bra kan gruppen bli underkänd och behöva göra en förbättrad peer review.

Opposition

Vid den muntliga redovisningen ska varje grupp även fungera som opponenter. Det betyder att var och en i gruppen ska läsa en annan grupps rapport och komma med saklig kritik efter deras redovisning. Kritiken ska gälla både rapporten och den muntliga framställningen. Varje projektdeltagare preparerar fyra frågor till en annan grupps redovisning. Frågorna kan handla om förtydliganden, och/eller exponera svagheter i arbetet. En bra fråga är en som leder till ett klargörande, som är möjlig att besvara, och som gärna är lite lurig. Frågorna kan gälla både rapport och redovisning. Det är viktigt att man håller en saklig och trevlig ton i kritiken. Glöm inte att peka ut bra saker också.

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Använda andras lösningar

Det finns mycket material på Internet som kan hjälpa er att utföra ert projekt. Att använda existerande lösningar är i regel positivt i stället för att återuppfinna hjulet. Det är också bra att titta på vad andra har gjort för att lära sig hur man kan göra. Den rika tillgången på material är samtidigt problematisk eftersom den kan fresta till fusk. Om ni använder eller låter er inspireras av material som ni inte har producerat själva så måste ni därför hänvisa till källan och ange på vilket sätt ni har använt den. Det gäller bland annat kretslösningar, programkod, bilder och text.

Generativ AI är ett verktyg som också med fördel kan användas i utvecklingsprojekt. Dock måste allt AI-skapat material kvalitetsgranskas av gruppen och öppet redogöra för när sådan teknik använts. Den skriftliga rapporten får däremot inte innehålla textmaterial skapat med generativ AI.