• Grundläggande komponenter, spännings- och strömkällor (oberoende och beroende). Ohms lag och Kirchhoffs lagar. Analysmetoder inkluderande stegvis lösning genom förenklande, nodanalys, superposition och grafiska metoder.
• Tvåpolsekvivalenter (Thevenin- och Norton-ekvivalenter).
• Effektanpassning.
• Operationsförstärkare.
• Kondensatorer och spolar.
• Inkopplingsförlopp och stegfunktionen.
• Jämvikt och kontinuitet. Tidsfunktioner av kretsstorheter i dynamiska kretsar och filterkretsar.
• Växelström analyserad med den komplexa metoden. 
• Komplex effekt, aktiv-, reaktiv- och skenbar effekt, effektfaktor.
• Induktiv koppling: ömsesidiginduktanser och transformatorer. 
• Trefassystem i balanserade och obalanserade fallen. 
• Tillämpningar och datorberäkningar.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

• tillämpa teorier och metoder inom kretsanalys samt reproducera grundläggande teorem och definitioner av viktiga begrepp som beskrivs i kursinnehållet,
• lösa delar av problem från merparten av kursinnehållet, genom att ställa upp en beräkningsmodell och lösa beräkningsuppgiften analytiskt: välja lämplig metod; göra vederbörliga approximationer; formulera och lösa nödvändiga ekvationer; och rimlighetsbedöma resultatet i syfte att lösa kretsstorheter i linjära elektriska kretsar.

För högre betyg ska studenten dessutom kunna, med progression i såväl fullständighet som bredd, lösa problem från hela kursinnehållet.

Föreläsningar: 
Inleder ämnen, inklusiv kortare räkneexempel.
Borde inte vara nödvändiga då nödvändigt innehåll också ska finnas i kursens skriftlig material.
Skälet är att det brukar vara omtyckt av en andel av studenterna att få en mer dynamisk presentation än bara skriftlig.

Övningar:
Tillfällen för frågor från studenter, om svårigheter med kursens övningsmaterial (exercises).
Räkneexempel, med eller utan tid för studenternas egna lösningar.

Laborationer (2):
Tillämpa metoder från teorin, med konkreta exempel på kretsar.
Vänjas med vissa mätutrustningar.

Uppgifter (1 eller 2 per vecka):
I Canvas quizformat.  Obegränsade försök. 
Poängen är att uppmuntra att hålla tempot, och att vänjas med formatet.
Den sista är något längre och mer tillämpad.

Tenta, och två valfria KS:
Bedömning av abilitet att (oberoende) lösa kretsproblem och visa förståelse av viktiga koncepter.

Observera att eget arbete med att läsa kursmaterial och träna på övningsmaterial/extentor förväntas ta en större del av kursens tid än alla ovanstående aktiviteter.

Matematik för Civilingenjörsutbildning i energi och miljö (CENMI) årskurs 1 och årskurs 2, eller motsvarande. Linjära ordinära differentialekvationer med konstanta koefficienter, komplexa tal på polär och kartesisk form, komplexkonjugat och algebraisk bråkräkning med komplexa variabler, är alla flitigt använda i kursen och förväntas vara väl inhämtade vid kursens början.
Vidare bidrar linjär algebra (matrisekvationer) och grundläggande ellära (elektriska och magnetiska fält, kretsstorheter) till förståelsen av ämnets sammanhang, fast dessa är inte nödvändiga för att läsa kursen.

Ingen extern litteratur krävs.  Allting som behövs finns på kursens hemsida i Canvas.

Någonting som Octave, Matlab, Python eller liknande (frivilligt val) används till beräkningar med komplexa tal i sista uppgiften.  Uppgiftens inlämning ska inkludera fungerande kod.  Dessutom är ett sådant program starkt rekommenderat, i preferens till miniräknare, för eventuella andra numeriska lösningar tidigare under kursen.

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

A, B, C, D, E, FX, F

• PRO1 - Projekt 1, 1,5 hp, Betygsskala: P, F
• PRO2 - Projekt 2, 1,0 hp, Betygsskala: P, F
• TEN1 - Tentamen, 5,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Projekt 1 ( PRO1 )

Genomsnitt av 75% över alla 15 quizzar.  (Därför går det att missa 3 av dem, om du får nästan 100% på de andra.)  Det finns ingen gräns till omförsök. 

Projekt 2 ( PRO2 )

Laborationer (2) godkända. 

Tentamen ( TEN1 )

Tentamen (i datorsal) godkänd.  Även KS kan bidra till tentamens delar om likström- och transientlösningar: reglerna beskrivs i mer detalj i tidigare tentor (inklusiv quizzar fr.o.m. 2022). Tentan har tre delar: A,B,C, motsvarande kursens tre huvudämnen likström, transientlösning, växelström.

Kortfattad:  bästa betyget av KS1 eller TEN-delA används; och likadant, bästa betyget av KS2 eller TEN-delB. För godkänd måste båda dessa bästa, samt TEN-delC, vara minst 40%, och totalpoäng måste vara minst 50%.  Betygsgränser, om villkoren för godkänd uppfyllas, följer totalpoäng med 50% (E), 60%, ... 90%.  Fx ges om tentan är underkänd med smal marginal på ett villkor, t.ex. att en del var lite under 40%, eller totalpoäng lite under 50%.

Omtentan är som ett alternativ till tentan, med samma villkoren.  Därför används de ovanbeskrivna principerna med hänsyn till användning av KS poäng till omtentan.  Nyligen i 2024, och igen i 2025, tillåts att poäng från en del av den ordinarie tentan kan användas till den motsvarande delen av omtentan, fast bara för att få godkänd - inte för högre än E.

Plussning är tillåten.

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Inga väsentliga förändringar av innehållet.