Policyrelevanta beräkningar av konsumtionens klimatpåverkan (PRAM)

Projektets titel: Policyrelevanta beräkningar av konsumtionens klimatpåverkan (PRAM)
Projektledare:  Göran Finnveden  , Hållbarhet, Utvärdering och Styrning, KTH
Deltagande universitet/företag/aktörer: Statistiska centralbyrån (SCB), Luxembourg Institute of Technology (LIST)
Finansiär: Formas, 2024-00929
Projektperiod: 2024-12-01 - 2028-11-30

Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp är de utsläpp som sker till följd av den konsumtion av varor och tjänster som sker i Sverige oavsett var i världen dessa utsläpp sker. Detta till skillnad från Sveriges territoriella utsläpp som är de utsläpp som sker innanför Sveriges geografiska gränser. För närvarande är det de territoriella utsläppen som Sverige har mål för. Men konsumtionsbaserade utsläpp diskuteras ofta i media och i politiska sammanhang. För ett land som Sverige är de konsumtionsbaserade utsläppen typiskt tydligt högre än de territoriella utsläppen och stor del av utsläppen från Sveriges konsumtion sker i andra länder.En enig Miljömålsberedning föreslog 2022 att Sverige skulle införa konsumtionsbaserade mål som komplement till de territoriella.
Statistik om utsläpp av växthusgaser från Sveriges konsumtion produceras regelbundet av SC B. Den metod som har implementerats utvecklades i tidigare forskningsprojekt. I metoden kombineras data från Sveriges miljöräkenskaper med data från en internationell multi-regional Input-Output (MRIO) modell. Det senare är en metod som kan användas för att beräkna de utsläpp som sker i andra länder. De svenska data används för att beräkna utsläpp i Sverige och beskriva hur mycket vi importerar från andra länder.
Data producerade med denna metod används nu i flera olika sammanhang av myndigheter, företag och kommuner och i olika politiska processer. Exempel på användningsområden är för att beräkna klimatfotavtryck med klimatkalkylatorer, för att beräkna kommuners konsumtionsbaserade utsläpp och när företag och myndigheter vill beräkna sitt klimatfotavtryck.
Den nuvarande metoden har dock ett antal begränsningar vilket bland annat lyftes fram av Miljömålsberedningen i sin rapport om konsumtionsbaserade utsläpp. Man pekade bland annat på behov av data uppdelade på fler produktgrupper och möjligheter att göra framtidsscenarier över konsumtionsbaserade utsläpp.
Det övergripande syftet med detta projekt är att förbättra data och metoder för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp samt att testa dessa i framtidsscenarier. Projektet kommer att utveckla data för livsmedel som är bättre uppdelade på olika typer av livsmedel. Detta är intressant för att kunna analysera hur förändringar i matvanor påverkar utsläppen. Projektet kommer också att förbättra data för utsläpp från flyg så att de exempelvis inkluderar effekter av utsläpp på hög höjd. Detta är intressant eftersom den så kallade höghöjdseffekten är ungefär lika stor som effekten av utsläppen av koldioxid från flygplanen. Projektet kommer också att utveckla metoder för att inkludera klimateffekter från användning av biobränslen. I dagsläget antas att biobränslen är klimatneutrala vilket är en förenkling.
Inom EU utvecklas en ny MRIO modell som kommer att testas i projektet för att se om den kan användas i stället för den modell som används nu. Detta är intressant eftersom Eurostat som är EU:s statistikmyndighet avser att uppdatera denna modell regelbundet med data av hög kvalitet.
I projektet kommer vi också att utveckla metoder för att integrera framtidsscenarier i den metod som används av SC B. Vi kommer sedan att använda denna metod för att beräkna utsläpp i en rad olika scenarier. Vi kommer bland annat att analysera hur olika styrmedel kan påverka utsläppen och hur olika typer av utsläppsmål skulle kunna nås genom förändringar av både produktionen och konsumtionen av olika varor och tjänster.

 Kontakt