AG2125 Stadsbyggandets praktiska och diskursiva grunder 7,5 hp

Kursen kommer att fungera som en fördjupad introduktion och en översikt av grundsatserna, disciplinära trådar, och samfund av akademiskt kunskap och idén om urbanism (samhällsplanering och stadsgestaltning). Urbanism definieras ofta som studier av städer, där i stadsplanering och arkitektur, urbana form och struktur är i spetsen, medan i sociologi t ex, kan urbanism vara mer om social interaktion och gemenskap inom stadens kontext. Historiker kan vara särskilt intresserad av historiska mönster av urban tillväxt och förändring. Vad alla dessa områden har gemensamt är en angelägenhet för den skapade mänskliga livsmiljön och problem som finns - och möjliga lösningar - som livsmiljö inspirerar. Denna kurs är utformad på ett sådant sätt att den ger studenter att anta ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt gentemot tidigare och nuvarande urbana teorier, design, pedagogik och konventionella metoderna som finns på plats. Allt detta ska resultera i att studenter kan utveckla en mer fördjupad och tvärvetenskaplig inriktning mot en mer meningsfull urban design (stadsutformning) för framtiden.

Kursens fokuserar på att: 1. Bekanta eleverna med utvalda klassiska och nutida skrifter och kritik om bebyggelse och stadsplanering historia och teori 2. Förstå den nuvarande urbaniseringens process, den framväxande moderna staden, och

frågor och utmaningar för stadsplanering, 3. Hjälp eleverna att utveckla en nivå av komfort med utveckling av egna idéer inom integrering av samhällsplanering och stadsutformning och 4. Diskutera en konceptuell strategi för att förstå vad vi arbetar med inom vårt fält för att föra den känsliga diskussion och utforma design interventioner inom offentliga rummet.

Samhällsplanering och stadsgestaltning (urbanism) kan definieras generellt som studier av städer, men olika områden/discipliner koncentrerar sig på olika aspekter i urban miljö. I arkitektur och samhällsplanering, stadsform (urbanform) och struktur är i fokus. Stadsgestaltning (urban design) disciplin handlar om arrangemanget, utseendet och funktionaliteten av byar och städer, och särskilt utformningen och användningen av urbana offentliga rummet.

Syftet med kursen är att undersöka dynamiken och komplexiteten i olika frågor inom stadsplanering och gestaltning liksom deras inverkan på vardagliga byggd miljö och sociala mönster. Kursen kommer att engagera dem högre års kurs studenter i arkitektur och planering i grundläggande (historisk) förståelse om bebyggelse och hur de teoretiska och informerade kunskap att se på staden kan hjälpa i gestaltning och vilken betydelse detta har för en effektiv och känslig stadsplanering; och design insatser i rum, i syftet att skapa bättre samtida platser för alla.

Efter genomförd kurs ska studenten ha teoretisk kunskap och förståelse för samhällsplanering och stadsgestaltning och kunna:

• Visa kunskap och förståelse för den roll som stadsplanering i långsiktigt utveckling av städer mot ett hållbart samhälle kommer at ha;
• Visa brett kunnande i ämnet och förstå de viktigaste faktorer som konstituerar stadsgestaltning;
• Förvärva en fördjupad insikt i internationell forskning och utveckling inom stadsplanering och samhällsbyggnad och de metoder som används vid planering och utformning av hållbar stadsutveckling strukturer;
• Förstå, analysera och påverka de olika styrkorna: sociala, ekonomiska, kulturella, rättsliga, politiska, ekologiska, tekniska, estetiska, som all utformar den byggda miljö;
• Utveckla sin förmåga att behandla de komplexa och mångbottnade tyg (DNA) av moderna staden och det system av krafter som kontinuerligt konfigurera om den.

Kandidatexamen eller motsvarande inom arkitektur, landskapsarkitektur eller samhällsplanering inkl. 30 hp inom stadsutformning samt engelska B.

Alexander R. Cuthbert, Designing Cities: Critical Readings in Urban Design, Malden, Blackwell Publishing, 2003.

Shane, David Grahame. 2005. Recombinant Urbanism: Conceptual Modeling in Architecture, Urban Design and City Theory. New York: John Wiley & Sons.

Michael, Larice and Elizabeth, Macdonald. 2006. The Urban Design Reader. London: Routledge.  

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• PRO1 - Projekt, 4,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• SEM1 - Seminarier, 1,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• ÖVN1 - Övningsuppgift, 2,5 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Närvaro seminarier, föreläsningar (SEM1; 1.0 hp)
Övningsuppgift, diskussion (ÖVN1; 2.5 hp)
Projekt uppsats (PRO1; 4.0 hp)

Karin Bradley

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.