AL2195 Hållbar utveckling i utvecklingsländer 7,5 hp
Denna kurs är under avveckling.
Sista planerade examination: VT 2026
Avvecklingsbeslut:
Kursen avvecklas vid utgången av VT 2024 enligt ABE-fakultetsnämndsbeslut: A-2024-0548.
Beslutsdatum: 2024-04-11
Kursen gavs sista gången HT 2022. Sista möjlighet till examination i kursen ges VT 2026.
Notera att denna kurs inte längre kommer att ges. Den ersätts istället av den nya kursen AL2121 Global utveckling och politisk ekologi med samma kursledare och liknande upplägg.
*
Kursen utvecklar ett kritiskt ramverk för att förstå världens ojämlika utveckling som inkluderar frågor om social rättvisa och miljöförändringar. Det läggs ett särskilt fokus på den snabba urbaniseringen i global Syd. Kursen är grundläggande för vidare studier inom hållbar utveckling och kritisk miljöforskning.
I kursen utvecklar vi ett teoretiskt ramverk som vilar på tre nyckelbegrepp: ojämlik utveckling, "att tänka från globala syd," och politisk ekologi. Politisk ekologi betonar hur utveckling sker genom förändringar i samhälle och miljö, med vinnare och förlorare och omvandling av landsbygds- och stadslandskap. Parallellt väver vi in postkolonial kritik för att utmana varifrån utveckling och hållbarhet kan förstås. Detta utvidgar vilka platser, erfarenheter och forskare som kan informera utvecklingstankens teori och praktik.
Pedagogiskt bygger kursen på att skape en undersökningsstyrd gemenskap mellan lärare och studenter. Föreläsningar varvas med grupparbete samt seminarier och invididuella konsulationstimmar. Detta syftar till att skapa en trygg inlärningsmiljö där svåra frågor kan både ställas och försöka besvaras. Grupparbetet går ut på att göra en fallstudie av städer i syd (Kampala, Lagos, Luanda, Bangalore m fl) eller en varuproduktionskedja (palmolja, sojabönor, solenergi, vindenergi m fl), och få träning i fallstudieforskning (skrivbordsforskning), grupppresentation, och att tillämpa teori för att förstå komplexa och konfliktfyllda verkligheter. Du kommer dessutom att tränas i uppsatsskrivande med kamrat- och lärarefeedback för att växa som skribent och tänkare.
Innehåll och lärandemål
Kursinnehåll
Kursen behandlar hållbar utveckling med fokus på länder i det globala Syd och speciellt städer och länder i Afrika söder om Sahara, deras nuvarande situation och framtida utveckling. Den nuvarande sociala och tekniska utvecklingen förstås i sken av historiska och geografiska faktorer, inklusive koloniala och post-koloniala strukturer. Infrastruktur, teknik och social-ekologiska faktorer diskuteras och kursen utvecklar en förståelse för deras samband med fattigdomsbekämpning, naturresurser, ekonomi, affärsmöjligheter och social rättvisa.
Lärandemål
Kursens övergripande mål är att ge en fördjupad insikt i hur världens historiskt och geografiskt ojämlika utveckling påverkar möjligheter till en mer rättvis och miljömässigt hållbar utveckling. Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
- Ge en historisk och geografisk bakgrund till begreppet ojämn utveckling och dess relation till hållbar utveckling.
- Beskriva uppkomsten av sociala, ekonomiska och ekologiska regionala skillnader med fokus på länder i det globala Syd.
- I en skriftlig uppsats och med bas i vetenskaplig litteratur analysera och diskutera hur infrastruktur och teknik påverkar olika aspekter av hållbar utveckling i låg- och medelinkomstländer.
- Diskutera vetenskapliga metoder för analys av sociala, ekologiska och tekniska aspekter för hållbar utveckling med fokus på länder i det globala Syd.
- Att i grupp utveckla en kritisk fallstudie om villkoren för ojämn utveckling och hållbar utveckling.
- Söka vetenskaplig litteratur inom kursens ämnesområde för att använda som referensmaterial i en uppsats.
- Ge en muntlig presentation i grupp av en fallstudie.
Kurslitteratur och förberedelser
Särskild behörighet
TSUTM (vvf): -
Övriga: Öppet för KTHs programstudenter med minst 120 hp, eller en kandidatexamen för andra sökanden
Gymnasiekurs Eng 6/B
Rekommenderade förkunskaper
Utrustning
Kurslitteratur
Vetenskapliga artiklar som är tillgängliga på kurshemsidan
Examination och slutförande
När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.
Betygsskala
Examination
- INL2 - Kamratgranskning av UPP1, 0,5 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
- PRO4 - Grupprojekt med presentation, 2,5 hp, betygsskala: P, F
- UPP1 - Uppsats, kritisk reflektion av självvalda artiklar, 1,5 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
- UPP2 - Uppsats, essä, 3,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.
Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.
Övriga krav för slutbetyg
Graderad betygsskala A-F
Slutbetyget räknas samman med betyget i vart delmoment som viktas i relation till de poäng som delmomenten bidrar med.
Alla delmoment skall vara godkända för att erhålla slutbetyg
Möjlighet till komplettering
Möjlighet till plussning
Examinator
Etiskt förhållningssätt
- Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
- Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
- Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.
Ytterligare information
Kursrum i Canvas
Ges av
Huvudområde
Utbildningsnivå
Påbyggnad
Övergångsbestämmelser
Studenter som inte slutfört kurs med tidigare regler ombeds kontakta examinatorn för kurs för att hitta en lämplig examineringsform.