FAK3016 Organisationsteori och historiska studier av teknik, vetenskap och institutioner 7,5 hp

Kursupplägget utgår från centrala referenser inom organisationsteori och institutionell analys som diskuteras vid seminarier där studenterna aktivt ska redogöra för de huvudargument som förs fram i dessa studier, empiriska studier och syntes av slutsatser. Dessa seminarier baseras på föreläsningar och på studenternas egen genomgång av kurslitteraturen före seminariet. Föreläsningar och seminarier behandlar organisationsstudier och institutionell teori, internationella erfarenheter från empiriska studier och analys av institutioner i det nordiska innovationslandskapet. Teoretiska moment vid seminarier och föreläsningar behandlar frågor om struktur hos organisationer, interaktion inom och mellan organisationer, institutionella ramar (regler, normer och kognitiva kategorier), förändringsprocesser inom och mellan organisationer. Studenternas redovisning av uppsats sker både muntligt och skriftligt och avser ge studenter möjlighet för att belysa frågeställningar som är centrala för studentens avhandlingsämne utifrån genomgången av litteratur och diskussioner inom kursen. Några teman som behandlas i kursen är:

• Organisationer: institutioner, förändring, stabilitet och logiker
• Begreppen: institutioner, nätverk, organisatoriska fält, sektorer och marknader
• Interaktion mellan organisationer: samverkan mellan universitet-företag
• Organisationer och nya teknikområden: med exempel från teknik- och vetenskapshistoria

Seminarier och föreläsningar utgår från kurslitteraturen och kursdeltagare ges tillfälle att diskutera huvudargument i litteraturen; olika tolkningar och definitioner av organisationer och institutioner; förändringsprocesser i historiska studier av organisationer och relevans för avhandlingsämnet.

Efter avklarad kurs ska studenterna kunna identifiera och redogöra för centrala frågeställningar inom organisationsteori och institutionella studier samt relatera det till aktuella frågeställningar för det egna avhandlingsämnet. Studenterna ska kunna analysera empiriska case utifrån teoretiska resonemang i litteraturen och kunna uppvisa förmåga att reflektera över relevans och implikationer av teoriramar för ämnet i det egna avhandlingsarbetet. Studenterna ska kunna demonstrera förmåga att diskutera centrala frågeställningar och resonera kring kurslitteraturen i en individuell uppsats samt agera opponent och ge skriftliga och muntliga kommentarer och diskutera de resonemang som förs fram vid redovisning av två andra studenters uppsatser inom kursen. Detta avslutande moment avser ge studenterna möjlighet att uppvisa förmåga att reflektera kring kurslitteraturen utifrån det egna empiriska materialet i avhandlingsarbetet samt att diskutera andra empiriska studier där organisationsteori används inom doktoranders avhandlingsämnen.

Behöriga sökanden är personer som uppfyller förkunskapskraven för antagning till forskarstudier inom historia eller annat samhällsvetenskapligt ämne.

Kurslitteratur omfattar centrala texter inom organisationsteori och institutionell analys:

• Institutional organizations: formal structure as myth and ceremony (Meyer and Rowan 1977);
• The iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields (DiMaggio and Powell 1983);
• The new institutionalism in organizational analysis (Eds. Powell and DiMaggio 1991);
• Political science and the three new institutionalisms (Hall and Taylor 1996);
• The problem of emergence (Padgett and Powell 2014);
• Exchange among Perrow, Williamson, Ouchi and Chandler, Perspectives on organizational design and behavior (1981);
• Neither market nor hierarchy: network forms of organization (Powell 1990); Institutional evolution and change (Hoffman 1999).

Kursen behandlar även studier av framväxande teknikfält (Granqvist and Laurila 2011) samt begrepp som institutionella logiker och historisk institutionalism (Thornton and Ocasio 2008, Suddaby et al. 2014).

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• UPP1 - Uppsats, 7,5 hp, betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Aktivt deltagande vid seminarier och föreläsningar; skriva och presentera kursuppsats, opponera (skriftligt och muntligt) på två andra studenters uppsatser.

Sverker Sörlin

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Examination sker genom inlämning av kursuppsats samt redovisning och opposition (skriftligt och muntligt) av
två andra studenters uppsatser. För godkänd kurs krävs deltagande vid samtliga föreläsningar och seminarier.
Vid frånvaro från högst två tillfällen kan studenten komplettera med en individuell inlämningsuppgift.