FAK3154 Framväxten av global miljöstyrning, 1940-talet till 2020-talet 5,0 hp

Syftet med kursen är att ge studenterna en överblick över och kunskap om såväl etablerad som ny forskning om framväxten och utvecklingen av global miljöstyrning (Global Environmental Governance, GEG) sedan 1945. Studenterna kommer att introduceras till begreppet styrning och till historien om miljöstyrning som utvecklats för att ta it-u med en rad avgörande utmaningar relaterade till miljö och klimat på global skala. Särskild uppmärksamhet kommer att ges till utforskning och kritisk analys av det internationella systemet av miljöorganisationer, nätverk, vetenskap och policyinstrument i ett (globalt) historiskt perspektiv. Kursen utgår från vetenskapens, teknikens och miljöns historia och närliggande områden som miljöhumaniora, rättshistoria, ekonomisk historia, STS och postkoloniala studier.

Syftet med kursen är att ge studenterna en överblick över och kunskap om såväl etablerad som ny forskning om framväxten och utvecklingen av global miljöstyrning (Global Environmental Governance, GEG) sedan 1945. Studenterna kommer att introduceras till begreppet styrning och till historien om miljöstyrning som utvecklats för att ta itu med en rad avgörande utmaningar relaterade till miljö och klimat på global skala. Särskild uppmärksamhet kommer att ges till utforskning och kritisk analys av det internationella systemet av miljöorganisationer, nätverk, vetenskap och policyinstrument i ett (globalt) historiskt perspektiv. Kursen utgår från vetenskapens, teknikens och miljöns historia och närliggande områden som miljöhumaniora, rättshistoria, ekonomisk historia, STS och postkoloniala studier.

Efter godkänd kurs ska studenterna kunna

• redogöra för begreppet styrning (governance) och dess framväxt och utveckling som ett policykoncept
• granska hur styrning har införts för att ta itu med en rad avgörande utmaningar relaterade till miljö och klimat
• redogöra för framväxten och tillväxten av internationella institutioner och andra sociala och politiska organisationer och nätverk som är aktiva inom Global Environmental Governance (GEG)
• redogöra för de vetenskapliga och andra former av expertis som ligger bakom uppkomsten av GEG och som driver den i praktiken
• identifiera de olika geofysiska objekt och element där GEG tillämpats och utvärdera de vetenskapliga, juridiska och ekonomiska verktyg och metoder som används i GEG, och hur de har fungerat i realtidssituationer
• förstå rollen av skalningsmekanismer från lokala till globala/planetära nivåer
• reflektera över de olika temporaliteter som finns i GEG; och diskutera former för aktörers och organisationers agens och GEG:s målinriktning och påverkan på lokala och globala samhällen i ett postkolonialt och ett globalt rättviseperspektiv
• kommunicera forskningsresultat muntligt och skriftligt och tillämpa begrepp och perspektiv på miljöstyrning medvetet i sitt eget arbete.

Kursen ges till doktorander vid KTH och andra lärosäten. Särskild behörighet har studenter som uppfyller kraven för tillträde till forskarutbildning i historia eller annan humaniora och samhällsvetenskap.

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• DEL1 - Deltagande, 1,0 hp, betygsskala: P, F
• INL1 - Inlämningsuppgift, 2,0 hp, betygsskala: P, F
• UPP1 - Uppsats, 2,0 hp, betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

För att bli godkänd på kursen ska studenterna

• aktivt delta i 6 kurstillfällen med föreläsningar och seminarier. Högst ett missat kurstillfälle kan kompenseras med en skriftlig inlämningsuppgift, efter överenskommelse.
• Förbereda varje kurstillfälle genom att läsa kurslitteraturen.

Nina Cyrén Wormbs

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.