Kursen består till stor del av eget arbete, och doktoranden begär handledning från sina handledare vid behov.
Kursen innehåller bland annat att doktoranden genomför följande centrala moment:
- Visa exempel på vilka grafer och liknande resultat som mätningen ska resultera i
- Visa hur resultaten besvarar forskningsfrågorna alternativt adresserar hypoteserna
- En riskanalys av sin planerade mätning
- En lista över eventuell hårdvara som behöver modifieras eller tillverkas
- Initierar modifiering och tillverkning av hårdvara efter behov
- En lista över vilka storheter som behöver mätas respektive styras
- En lista med vilken noggrannhet och bandbredd som behövs för respektive storhet
- Beskriva vilka mätpunkter som ska användas som dagliga kontrollpunkter
- Kopplar in nödvändiga givare och aktuatorer till sin mätuppställning
- Konfigurerar nödvändiga kanaler och funktioner i mjukvaran för mätning och styrning
- Konfigurerar och parametriserar nödvändiga regulatorer
- Kalibrerar givare och ställdon där så anses erforderligt
Innan mätningarna påbörjas presenterar doktoranden resultatet av ovanstående aktiviteter, dels i en skriftlig rapport, utformad som ett avsnitt om experimentuppställning i en tidskriftsartikel, dels i form av en muntlig presentation för övriga doktorander och seniorer vid enheten.
Kursens mål är att ge doktoranden en fördjupad inblick i hur mätningar görs säkert och pålitligt i ett motorlabb.
Doktoranden ska efter avslutad kurs kunna:
- Beskriva när det är nödvändigt att genomföra en riskanalys av en mätuppställning
- Initiera och bidra till genomförandet av en riskanalys av sin aktuella mätuppställning
- Starta och stänga av sin aktuella mätuppställning
- Elektriskt koppla in givare som är vanligt förkommande för tryck- och temperaturmätningar
- Elektriskt koppla in givare som är specifika för doktorandens aktuella mätuppställning
- Konfigurera mätkanaler i mjukvaran som styr provriggen för samtliga givare som behövs
- Spara ner mätdata på fil från de givare som används i doktorandens aktuella mätuppställning
- Kalibrera de givare som används i doktorandens aktuella mätuppställning
- Göra en bedömning av förväntad noggrannhet på mätdata
- Göra en bedömning av förväntad bandbredd på mätdata
- Göra en bedömning av rimligheten i mätdata
- Redogöra för skillnaden mellan givarens responstid och mätsystemets samplingsfrekvens
- Redogöra för skillnaden mellan att sampla data vevvinkelbaserat och tidsbaserat
- Redogöra för hur samplingsfrekvensen relaterar till datamängd, bandbredd och responstid
- Redogöra för hur uppsampling och nedsampling påverkar data
- Välja parametrar till en PID-regulator och motivera valet utifrån stabilitet och snabbhet
