HS1002 Byggfysik med byggmateriallära 7,5 hp

• Värmelära; transmission, strålning, konvektion, värmekapacitet; beräkningskunskap.
• U-värdesberäkning, effekt- och energibehovsberäkning
• Fukt; fukt i luft och material, beräkningskunskap.
• Fukttransport; kapillärt, diffusion, konvektion; beräkningskunskap.
• Luft; lufttransport p g a termisk och påtvingad drivkraft; beräkningskunskap.
• Byggnadsmaterial
  - betong; delmaterial, egenskaper
  - lättbetong, tillverkning, egenskaper
  - isolermaterial, tillverkning, egenskaper
  trä; framställning, egenskaper
  - skivmaterial, tillverkning, egenskaper
  - tegel; tillverkning, egenskaper
  - stål och metaller; egenskaper
• Laboration med mätningar av kapillärsugning för ett material, hygroskopicitet för tre material, krympning/svällning för trä

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:

Material

• Beskriva de vanligaste aggregationsformerna
• Beskriva isotropa och anisotropa material
• Beskriva porositetens betydelse för materialens egenskaper
• Beräkna porositet och porvolym för ett poröst material
• Beskriva delmaterial, tillverkning/framställning, fuktegenskaper, värmeledningsegenskaper och beständighet för de i kursen ingående byggnadsmaterialen (betong, lättbetong, trä, skivmaterial, isolermaterial och tegel)
• Beskriva tillverkning/framställning, egenskaper för stål och metaller

Värme

• Beskriva fysikaliska grunderna för värmetransport (ledning, strålning, konvektion samt randvillkor)
• Beskriva solstrålningens våglängdsintervall, intensitet mm
• Beräkna u-värden för byggdelar i klimatskalet bestående av homogena skikt (inklusive ventilerad respektive oventilerad luftspalt)
• Beräkna regelandelen vid s600 respektive s1200 i en yttervägg med ett sammansatt skikt
• Beräkna u-värden för byggdelar i klimatskalet bestående av flera skikt varav ett sammansatt skikt (inklusive ventilerad respektive oventilerad luftspalt)
• Beräkna temperaturer på innerytor, ytterytor samt i skiktgränser i byggdelar med flera skikt
• Beskriva värmekapacitet och tidskonstant och hur de påverkar byggnadens inneklimat och effektbehov
• Beräkna dvut utifrån givet värde på tidskonstanten
• Beräkna en byggnads effekt- och energibehov för transmission och ventilation
• Beskriva mätning av värmetekniska storheter

Fukt

• Beräkna ånghalt och relativ fuktighet i utomhus- och inomhusluft
• Beräkna och besvara frågor om fukttillskottets storlek samt de faktorer som påverkar det
• Skissa inomhus- och utomhusluftens variation i ånghalt och rf över året
• Definiera byggfukt och beskriva storleksordningen och konsekvenserna av byggfukt i olika material
• Definiera slagregn och beskriva slagregnsbelastning
• Beskriva markfukt
• Definiera fukthalt och fuktkvotdefiniera fibermättnadspunkten
• Fuktrörelser för trä i olika riktningar från 0 till fibermättnad
• Definiera och skissa en jämviktsfuktkurva och hysteres
• Beräkna uppfuktning och uttorkning av ett material m h a jämviktsfuktkurvor
• Beskriva drivkraft och faktorer som påverkar ett poröst materials kapillärsugande förmåga (sughöjd, sughastighet)
• Beskriva fysikaliska grunder för fukttransport genom ett material (diffusion och kapillärsugning)
• Beräkna ånghaltsfördelningen inuti en konstruktion med flera skikt
• Beräkna om det blir kondens inuti en konstruktion med flera skikt
• Kritiskt fukttillstånd med hänsyn till biologiskt angrepp för trä
• Bedöma kondensrisk/olämpligt utförande (förhöjda fukttillstånd, rfkrit) för konstruktion med flera skikt m h a ”tumregler”
• Beräkna om ytkondensation uppträder utifrån givna lufttemperaturer, fukttillskott och rf
• Hur man tar fram en jämviktskurva för ett material ur ett experiment
• Hur man mäter ett materials kapillärsugande förmåga i ett experiment
• Hur man mäter storleksförändring vid svällning respektive krympning för ett plant material i ett experiment
• Beskriva tvåstegsprincipen samt skissa en yttervägg utförd enligt densamma
• Beskriva olika fuktmätningsmetoder

Fuktkonvektion

• Beskriva ventilationens påverkan på tryckfördelningen i en byggnad
• Beskriva vindens påverkan på tryckfördelningen i en byggnad
• Beskriva den termiska drivkraftens påverkan på tryckfördelningen i en byggnad
• Beräkna tryckskillnaden (inne – ute) p g a termisk drivkraft för en byggnad
• Beräkna luftmängd och fuktmängd som transporteras genom otätheter i en byggnad m h a turbulent strömning

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• LAB1 - Laborationer, 0,5 hp, betygsskala: P, F
• TEN1 - Tentamen, 7,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Godkänd tentamen (TEN1; 7 hp), betygsskala A-F
Godkänd laboration (LAB1; 0,5 hp), betygsskala P/F
Betygsskala för kursen A-F.

Johan Silfwerbrand

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Sista examinationstillfället: VT21

Antal examinationstillfällen per läsår under övergångsperioden: 2

Undervisning under övergångsperioden: Nej

Kursen ersätts av annan kurs: AF1733

Sista examinationstillfället: VT21

Antal examinationstillfällen per läsår under övergångsperioden: 2

Undervisning under övergångsperioden: Nej

Kursen ersätts av annan kurs: AF1733