KF2500 Polymerteknologi 9,0 hp

Kursen baseras på tre huvuddelar:
1) samband mellan struktur och egenskaper (inklusive materialval och identifiering),
2) polymerers bearbetning samt
3) polymerers mekaniska egenskaper. Exempel på områden som beaktas är tillsatser till polymera material, extrudering, formsprutning, kalandrering, polymerers mekaniska egenskaper vid statiska och dynamiska processer.

Polymera materials struktur och egenskaper, tillsatser, materialval, identifiering av polymera material i produkter. Kursen syftar dessutom till att ge kunskaper i polymerbearbetning och belyser sambanden mellan materialval, metodval och den färdiga polymerproduktens egenskaper. Kursen behandlar polymersmältors mekaniska och fysikaliska uppförande; reologi, molekylorientering, stelning o.s.v. De dominerande bearbetningsmetoderna (formsprutning, extrudering) diskuteras ingående. Övriga bearbetningsmetoder beskrivs kortfattat. Speciellt avseende fästs vid de olika bearbetningsmetodernas inverkan på materialens struktur och egenskaper, morfologi, molekylorientering, anisotropi, termiska restspänningar o.s.v. Mekaniska egenskaper för polymera material samt kompositer (materialblandningar, nanokompositer, fyllda och armerade system). Mekanisk provning, viskoelasticitet, plasticitet, brottegenskaper, deformationshastighet och temperaturpåverkan. Molekylär och morfologisk påverkan på de mekaniska egenskaperna. Yttre påverkan på de mekaniska egenskaperna.

Efter godkänd kurs skall studenten kunna

• koppla egenskaper hos polymera material till dess struktur, tillämpa materialvals och identifieringsmetodiker.
• redogöra för de materialtekniska förutsättningarna för formning av polymera material samt ha insikt om de viktigaste bearbetningsmetoderna.

Dessutom skall studenten ha kunskap om:

• hur olika materialparametrar och yttre faktorer påverkar de mekaniska egenskaperna
• vilka testmetoder som är lämpliga för mätning av mekaniska egenskaper
• skillnader i påverkan av statisk och dynamisk belastning
• polymera materials mekaniska egenskaper vid små deformationer, plastisk deformation och deformation till brott
• inverkan av tid och temperatur

Minst 150 högskolepoäng från årskurs 1, 2 och 3 varav minst 110 högskolepoäng från årskurs 1 och 2 samt kandidatexamensarbete måste vara avklarade, inom ett program som innehåller:
75 högskolepoäng (hp) inom kemi eller kemiteknik, 20 hp matematik och 6 hp programmering eller motsvarande.

KF2110 Mechanical Properties of Materials, KF2140 Polymer Physics

Föreläsningsanteckningar/utdelat material.

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• LAB1 - Laboration, 1,0 hp, betygsskala: P, F
• PRO2 - Projekt, 3,0 hp, betygsskala: P, F
• TEN1 - Tentamen, 5,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Slutbetyget blir detsamma som tentamensbetyget.

Godkända projektrapporter och redovisning (PRO2, 3,0 hp)
Godkända laborationer (LAB1, 1,0 hp)
Godkänd tentamen (TEN1, 5 hp)

Richard Olsson

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.