”Risk att demokratin urholkas”
Enkelt, men riskfyllt för demokratin. Elektroniska val skulle öka trycket för att genomföra alltfler folkomröstningar. Och det skulle kunna vara förödande för samhällsbygget, menar filosofiforskaren Karim Jebari.
Möjligheten att rösta elektroniskt skulle förenkla röstningsförfarandet, vilket i sig är positivt, menar Karim Jebari.
– Allt som sänker trösklarna för att rösta är bra. Om man kunde göra det via exempelvis webben skulle säkert fler än i dag delta i riksdagsvalet, särskilt bland de unga, säger han.
Han tror heller inte att en elektronisk röstprocedur skulle göra att folk inte tog valet på lika stort allvar.
– De som vuxit upp med ritualen att gå till vallokalen skulle säkert fortsätta med det, medan de yngre skulle rösta digitalt med samma seriösa inställning som de äldre.
Folk orkar inte engagera sig
Däremot ser han en risk med att enkelheten i att genomföra elektroniska val skulle öka den politiska viljan att genomföra fler folkomröstningar i olika sakfrågor. En sådan utveckling skulle kunna vara ett hot mot demokratin, menar han.
Erfarenheter från länder med sådana system visar att majoriteten av befolkningen inte orkar engagera sig i för många omröstningar. De som dock engagerar sig är minoriteter med starka särintressen, som ofta lyckas driva igenom sina förslag.
– Det vore farligt om politikerna avsäger sig ansvaret att driva igenom en politik de tror på, för att i stället låta en liten del allmänheten ta den rollen via folkomröstningar.
I exempelvis Kalifornien har folkomröstningar resulterat i att starka intressegrupper fått igenom lagar om att skattehöjningar endast får genomföras med två tredjedelars majoritet. Samtidigt har andra grupper röstat fram lagar på tvärs mot dessa om stärkta krav på offentliga avgifter.
Motsägelserna i finansieringssystemet har lett till att delstaten har ett konstant budgetunderskott, enligt Jebari.
”Vi får dysfunktionella samhällen”
En fungerande demokrati bygger på att folk inte bara främjar sina egna intressen utan även tänker på samhällets bästa. I ett direktdemokratiskt system med många folkomröstningar får starka intressegrupper stort utrymme att driva igenom sina idéer. Särskilt om majoriteten av befolkningen inte orkar engagera sig i politiken, säger han.
– Risken är att vi får dysfunktionella samhällen när små minoriter med motsägelsefulla intressen blir mäktiga politiska krafter.
Stötestenen för ett högre valdeltagande och en stärkt demokrati är inte en teknisk utan en social fråga, enligt Karim Jebari.
– Demokratin är det styrelseskick som ställer de starkaste kraven på medborgarna. Man måste vara politiskt intresserad, ha förmåga att förstå sakfrågorna och kunna genomskåda politikernas retorik.
Läsförståelse försämras
Problemet är att kompetensen för detta tycks sjunka, säger Karim Jebari och hänvisar till flera undersökningar som visar att läsförståelsen hos svenska folket försämrats.
– 30–40 procent av Sveriges befolkning kan inte läsa och förstå artiklar som är publicerade på DN Debatt. Det är ett demokratiskt problem som inte bör underskattas.
Vilken fråga rankar du som den viktigaste i årets riksdagsval?
– Skolan. Den är i fritt fall och jag är orolig för att eleverna inte får med sig grundläggande kunskaper ut i livet. Problemet är att politikerna hamnat i ett ideologiskt skyttegravskrig i skolfrågan. Deras förslag om förbättringar är inte förankrade i forskning och utbildningsvetenskap.
Text: Christer Gummeson