Sök på tagg

Antal träffar: 8

• Magens ekosystem kartläggs – kan ge bättre hälsa

  Forskare har lyckats kartlägga hur en god bakterie i magen hjälper till att bryta ner mat på molekylär nivå. Upptäckten kan ge både bättre maghälsa och ny teknik för att framställa miljövänliga biobränslen.

• Gör bränsle av bakterier

  Solljus, koldioxid och bakterier. Det är de tre komponenter som KTH-forskare nu använder för att ta fram butanol, ett kolväte som i likhet med bensin kan användas som fordonsbränsle. Fördelen i jämförelse med bensin är dock att råvarorna finns i överflöd och framställningen har potential att bli 20 gånger så effektiv jämfört med av etanol från majs och sockerrör.

• Viktig beståndsdel i trä kartlagd

  Forskare vid bland annat KTH har studerat granträ på nanonivå. I detta arbete har de identifierat ett återkommande mönster hos ett ämne i granen som påverkar samspelet med andra beståndsdelar. Resultatet kan användas för att dra bättre nytta av skogen, en av Sveriges största naturresurser, i form av bättre förståelse för granträets styrka men också hur man bäst kan producera biobränslen.

• Älgmagen ger svar om morgondagens bränsle

  Inom ramen för en internationell forskargrupp studerar KTH-forskarna Henrik Aspeborg och Anders Andersson bakteriefloran i älgens mage som ett steg på vägen mot nya biobränslen. Arbetet är viktigt, anser duon. – Tyvärr har första generationens bioetanol fått så mycket kritik i Sverige att vi håller på att missa genombrottet för andra generationens biodrivmedel, säger Henrik Aspeborg.

• KTH-forskare ser fördelar med bakterier

  Bakterier – vän eller fiende? På KTH pågår just nu flera forskningsprojekt som visar vilken samhällsnytta bakterier kan göra. Ett av dem leds av Paul Hudson, forskare på SciLifeLab, som lyckats göra fordonsbränsle av bakterier. ”Vår största utmaning just nu är att hitta nya billigare sätt att odla bakterierna”, säger han.

• 10 miljoner euro till KTH för forskning inom biobränsle

  Europeiska kommissionen har beviljat 10 miljoner euro under fem år till ett konsortium för forskare som bedriver forskning inom effektivare produktionsmetoder för biodrivmedel. Konsortiet BRISK2 där 15 partner ingår leds av KTH.

• Kopierar naturen för att skapa miljövänligt bränsle

  Bioetanol som framställs av växtavfall är en listig idé då detta är en mer hållbar utgångspunkt för bränsleframställning än de råvaror som också kan användas för livsmedelsproduktion. Bioetanol är en miljövänligare variant av bränsle - upp till 90 procent mindre koldioxidutsläpp än fossila bränslen – men även bättre än etanol baserad på traditionella råmaterial som är lättare att bryta ned än växtavfall. Men det var just det. Bioetanol är svårare att framställa. Nu har KTH-forskare tagit ett steg närmare ett enklare sätt att framställa denna etanol, ett arbete som precis uppmärksammats i Nature Communications.

• KTH-forskare bakom genetisk volymkontroll

  Gensaxen Crispr/Cas9 blev precis belönad med Nobelpriset i kemi för möjligheten att stoppa in eller ta bort gener i vårt DNA. Nu har forskare från bland annat KTH utvecklat ett kompletterande verktyg som möjliggör generell nivåjustering av genuttryck i mänskliga celler. Det vill säga en volymratt med 100 olika steg i tillägg till gensaxens av- och på-knapp. Användningsområdet är stort, från utveckling av läkemedel till tillverkning av biobränslen.