Sök på tagg

Antal träffar: 5

• De bryter mot Moores lag

  Moores lag går ut på att antalet transistorer som får plats på ett chip fördubblas vartannat år, något som har visat sig vara korrekt ända sedan 1965 då lagen formulerades. Nu ska KTH-professorn Mikael Östling och hans forskargrupp ändra på det. Istället för att enbart fler transistorer ska stå för den ökade prestandan så ska också halvledarnas arkitektur förändras.

• Viktigt framsteg för magnetricitet

  En KTH-forskare har tillsammans med vetenskapsmän från Kanada studerat ett magnetiskt material som går under namnet spinn-is. Det gemensamma arbetet visar, precis som när halvledarindustrin utvecklades, att det är mycket viktigt att ta orenheter i materialet i beaktande. Forskningen är ett steg i riktningen mot utvecklingen av kretsar med magnetiska komponenter och magnetiska minnen till datorer och annan utrustning.

• Tillplattad elektronik kan vara framtiden

  Om det var möjligt att krympa halvledare ytterligare skulle en ny elektronikrevolution äga rum. Men då detta är omöjligt står hoppet till integrerade halvledare baserade på atomtunna material i två dimensioner istället för tre. Grafen är ett material som möjliggör sådana otroligt små elektroniska kretsar. En grupp forskare från bland annat KTH har gjort detta möjligt, inklusive tillverkning på industriell skala.

• Halvledarbrist kommer fortsätta i åratal

  Först när någon av de få stora tillverkarna av halvledare hunnit uppgradera sin fabrik för större tillverkningsvolymer kommer dagens halvledarbrist att minska. Det säger Per-Erik Hellström, universitetslektor på KTH.

• KTH del i miljardprojekt för framtidens elektrifierade samhälle

  Under coronapandemin halkade Sverige och EU efter vad gäller produktion av halvledare. Bristen på den lilla komponenten var stor, och ställde till det för företag och samhälle. För att hinna ikapp resten av världen har det EU-baserade mångmiljardprojektet Chips JU startats, och nu är det klart att KTH får 45 miljoner kronor från EU och Vinnova.