Sök på tagg

Antal träffar: 7

• Nanoforskarnas nya mikroskopteknik

  I tekniska sammanhang betraktas frekvens-mixning, så kallad intermodulation, som en störning. Nu har KTH-forskare funnit ett användningsområde för störningen – inom nano-mekanik. – I atomkraftsmikroskopi kan vi nu använda intermodulation för att rekonstruera hur en nano-yta skulle ”kännas”, på samma sätt som om vi skulle röra vid den med fingertopparna, berättar fysikprofessor David Haviland.

• 36 miljoner till superavancerat mikroskop

  Nu har KTH-forskaren Jonas Weissenrieder tillsammans med forskarkollegor beviljas 36 miljoner kronor i anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Pengarna går till att köpa utrustning som möjliggör studier av kemiska reaktioner på atomnivå.

• Sveriges superlabb stärks

  Det nationella samarbetet mellan KTH, Uppsala universitet och Chalmers i form av renrumsnätverket Myfab uppgraderas och blir en nationell resurs. Det har Vetenskapsrådet sett till. Ökad tillgänglighet till laboratorierna ifråga för Sveriges alla forskare är en viktig poäng med det stärkta samarbetet.

• Spårbara nanopartiklar med läkemedel framtidens cancervapen

  Mycket små partiklar som fylls med läkemedel kan vara ett nytt verktyg för framtidens cancerbehandlingar. En ny studie som publiceras i vetenskapstidskriften Particle & Particle Systems Characterization visar hur sådana nanopartiklar kan sättas ihop för att effektivt transportera cancerläkemedel till tumörceller, samtidigt som de har egenskaper som gör att partiklarna syns på magnetkamerabilder och på så sätt kan spåras i kroppen.

• KTH-forskare fixar frisyren

  Har du ofta en så kallad Bad hair-day? Drabbas du av statiskt hår eller andra missöden när du ska fixa frisyren om morgonen? Snart ska dessa problem vara ett minne blott. Ny forskning på KTH visar nämligen hur frisyren påverkas av samspelet mellan hårstrån. Detta ger större förståelse om biofibrer, vilket i sin tur kan resultera i bland annat nya hårvårdsprodukter.

• KTH-forskare: Vi vet för lite om nanomaterial

  Det finns stora kunskapsluckor om nanomaterialens påverkan på hälsa och miljö. Det konstaterar KTH-forskare i en kartläggning om riskerna och användningen av materialen. Rapporten släpps idag.

• Nanosprickor kan ge snabbare DNA-sekvensering

  Mindre, snabbare och billigare utrustning för DNA-sekvensering. Det kan bli verklighet med en ny metod där man använder nanosprickor, ytterst små sprickor eller luftgap, i elektriskt ledande material. Det visar en ny avhandling som läggs fram på KTH idag.