Sök på tagg

Antal träffar: 8

• Spinner proteintrådar av mjölk

  Forskare vid KTH och det tyska forskningscentret DESY har lyckats spinna trådar av proteiner som kommer från komjölk. Nya biomaterial med medicinska tillämpningar skulle kunna vara ett framtida användningsområde. Enligt KTH-forskaren Christofer Lendel kan dock möjligheterna att använda forskningsframsteget till olika material vara snudd på oändliga.

• Superstark silkestråd skapad

  Genom att kombinera silkesproteiner från spindelväv med nanocellulosa från träd har forskare från KTH lyckats utveckla en stark, skal- och hållbar och billig silkestråd. Bland de framtida användningsområdena ser forskare tråden som ett bioaktivt och hållbart material i en rad olika medicintekniska sammanhang.

• De förutspår proteiners blixtsnabba rörelser

  Forskare vid KTH, Stockholms Universitet och spanska Institute for Biomedical Research Barcelona har utvecklat en metod som gör det möjligt att förutspå hur proteiner rör sig när de ska utföra sina biologiska funktioner. Arbetet visar att proteiners rörelser styrs till stor del av deras form, och de nyvunna kunskaperna förbättrar förståelsen för proteiner. I förlängningen kan arbetet bidra till utvecklingen av nya läkemedel.

• Människan apar efter djuren

  Flygplan med päls, ubåtar som designats med pingviner som utgångspunkt och studier av knölvalar som har lett fram till vågformade blad på vindkraftverk. Vi har mycket att lära av djurvärlden, något som inte minst understryks av forskare på KTH

• Bröstcancerforskning kan ha tagit fel väg i 20 år

  En ny studie från KTH och Science for Life Lab antyder att delar av bröstcancerforskningen kan ha varit på väg in i en återvändsgränd, och det under ett par decennier. Forskare har nämligen siktat in sig på en andra östrogenreceptor som ett sätt för att förbättra oddset att överleva bröstcancer. Den nya studien, som idag publicerats i Nature Communication, visar emellertid att detta angreppssätt kanske inte är rätt väg. Anledningen är att denna receptor inte återfinns där forskarna trott.

• KTH-forskare förklarar uppkomst av ärftliga sjukdomar

  I en nypublicerad artikel i tidskriften Nature Communications har KTH-forskare lyckats klargöra varför en viss typ av ärftliga sjukdomar uppstår. Forskarnas förhoppning är att deras arbete ska leda fram till ökade möjligheter att förutsäga och behandla sjukdomarna ifråga.

• KTH-forskning kan ge miljardregn över svensk bioteknikindustri

  Det svenska bolaget Affibody, ett företag med rötterna i KTH, har precis ingått ett avtal med det amerikanska läkemedelsbolaget Alexion. Detta går ut på att samutveckla läkemedelskandidaten ABY-039 för behandling av autoimmuna sjukdomar. De första stegen i utvecklingen av läkemedelskandidaten med det kryptiska namnet togs i ett samarbete mellan forskare från KTH och Affibody, och avtalet är i ett första skede värt 230 miljoner kronor.  Om utveckling och kommersialisering går som planerat kan läkemedlet generera ytterligare 5,5 miljarder kronor till svensk bioteknikindustri.

• Enklare diagnostik runt blodproppar kan rädda liv

  I ett stort samarbete har forskare från bland annat KTH funnit ett protein som lättare kan diagnosticera venös tromboembolism, det som i vardagligt tal kallas för blodproppar. Ett effektivt och enkelt sätt att göra detta har tidigare saknats, och den nya diagnosmetoden kan minska risken för missad diagnos och komplikationer hos de hundratusentals människor som varje år drabbats av sjukdomen. I vissa fall kan metoden till och med vara livsavgörande.