Ramprogram för forskning (och innovation) har funnits inom EU-systemet sedan 1984 och har blivit en allt viktigare källa för finansiering av forskning. I det nuvarande programmet omsätts 95 miljarder euro under de sju år som programmet löper. Även om Europa är stort så är det mycket pengar.

De tre pelarna inom programmet är vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk konkurrenskraft (till exempel hälsa och klimat) samt den tredje pelaren som kallas innovativa Europa. För oss som representerar universiteten finns många ingångar i alla de olika pelarna som bygger på olika forskningsfrågor, partnerskap och finansieringsformer.

Detta blev väldigt tydligt under en två dagar lång séjour i Bryssel.  KTH, Karolinska Institutet och Stockholms universitet som tillsammans utgör Stockholm trio har inom samarbetet ett gemensamt Brysselkontor . Vi har också bland annat ett samarbete inom forskningsstöd mellan de tre universiteten. Sammantaget kan närvaron i Bryssel och forskningsstödet vara viktiga resurser för att öka framgångarna inom ramprogrammet. Vi har tillsammans redan nu knappt 40 procent av alla medel som via ramprogrammen kommer till Sverige, men inget är så bra att det inte kan bli bättre.

Under Bryssel-besöket träffade vi personer på kommissionen och de många olika organisationer som arbetar med policypåverkan och bevakning, och deltog på Science Business konferens. Jag kan konstatera att de forskningsprofiler som Stockholm trio representerar är av största intresse i Bryssel. Hållbar utveckling diskuterades i varje möte (!) kopplat till exempelvis digitalisering, hälsa, klimat med mera. Det som vi gör på KTH och inom Stockholm trio har den största relevans också för det europeiska politiska systemet.

Några viktiga punkter för framtiden är dels att öka andelen medel som fördelas via European Research Council (en del av pelaren om vetenskaplig spetskompetens) så att den excellensbedömda forskningens utrymme ökar.

Dels att fortsätta arbetet med att inkludera länder utanför EU i programmet såsom till exempel Kanada, Nya Zealand och Sydkorea. Det är en viktig signal om att forskningen är global till sin karaktär. De delar inom ramprogrammet som riktar sig mot speciella samhällsutmaningar bör ha ett tydligt inslag av forskning så att det är möjligt att nå lösningar på de stora frågorna.

Ett exempel bland flera är Environmental Humanities Lab som nu blir ett forskningscenter på KTH. Här görs analyser med experimentell ansats utifrån en rad olika human- och samhällsvetenskapliga teorier i syfte att svara på de globala utmaningar samhället står inför. Det kan röra alltifrån politisk ekologi, migration till städernas roll i klimatomställningen.

Eller på Industriell ekonomi och organisation som rör sig i skärningspunkten mellan ekonomi/management och teknik/vetenskap där sådant som logistik, produktionsledning och entreprenörskap synas.

Gränsöverskridande samarbeten av det här slaget blir allt viktigare för att möta de alltmer komplexa frågeställningar vi ställs inför i dag. Därför är det av största vikt att vi har den här typen av miljöer också på KTH och jag hoppas de kan bli än mer framgångsrika.

Mixen av tung teknik och humaniora/samhällsvetenskap finns på många ställen runt om i världen till exempel på Massachusetts Institute of Technology, MIT. Även på KTH har vi en tradition inom teknikhistoria som är avgörande för att vidga perspektiven inom forskning och utbildning.

Vid en träff som hölls i mitten av januari gav ministern en kort programförklaring kring hur han ser på framtiden för svensk utbildning och forskning. När det gäller forskning och dess resultat håller svenska universitet hög standard, men ett starkare fokus på excellens är nödvändigt om inte resten av världen ska springa om oss.

KTH arbetar metodiskt på olika sätt för att vara med i matchen och stärka sin plats i den globala konkurrensen- inte minst genom vår kvalitetsgranskning av forskning RAEn (Research Assessment Exercise) som avslutades för ett år sedan. Resultaten är mycket användbara för att fortsätta utveckla vår forskning både genom att vi fått externa experters och vår egen granskande blick på forskningen och rekommendationer kring hur vi kan ta den till nästa nivå.

Genom de många strategiska satsningar som gjorts inom KTH och i samarbete med andra universitet och forskningsfinansiärer garanteras en fortsatt excellens i vår forskning. Det gäller allt från Science for Life Lab, Digital Futures till KTH:s engagemang i stadsutveckling och hållbar produktion för att bara nämna några områden.

Samarbete över landsgränser och discipliner är något vi arbetat medvetet med mycket länge där de stora samhällsutmaningarna kräver en mix av kompetens, perspektiv och tvärvetenskapliga forskningssamarbeten. Ett bra exempel är vår EU-strategi där vi genom att delta aktivt i EU:s nionde ramprogram för forskning och innovation Horisont Europa kan påverka forskningens inriktning och utveckling. Vårt samarbete i olika internationella nätverk, exempelvis vår EUI-allians Unite, ger också utökade möjligheter att fördjupa det internationella samarbetet.

Innovation är faktiskt också som hand i handske för KTH Innovation där tillämpad forskning som gör nytta är en grundbult för KTH. Vi har många exempel där framgångsrik forskning har kunnat omsättas i innovativa företagsidéer och vi har ett väl rustat stödsystem för att ta tillvara innovationer från både studenter och forskare.

När regeringen och ministern konkretiserat och preciserat sina nyckelbegrepp ser KTH fram emot att vara delaktig och en samtalspartner när det gäller den kommande högskolepolitiken liksom i dialogen kring nästa forskningsproposition som är planerad att presenteras under hösten 2024.

Det blev extra tydligt för mig vid ett besök på den nationella forskningsinfrastrukturen SciLifeLab – som drivs av KTH, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet tillsammans. Laboratoriet för livsvetenskap har flera viktiga beståndsdelar; hög kompetens, omfattande datainsamling och specifik forskningsinfrastruktur för att ta fram data i stor omfattning inom molekylära biovetenskaper i syfte att hitta och utveckla metoder inom bland annat medicin, hälsa, miljö och klimat, jord och skogsbruk.

Som besökare blir man imponerad av all den samlade kunskap som finns inom Scilifelab och den avancerade tekniska utrustningen. Här finns alltifrån stora avancerade och unika mikroskop till kommersiell utrustning, portabelt testlab för covid att användas i länder där medicinsk utrusning ofta kan saknas, för att bara nämna några delar.

Det är onekligen magiskt att ha kunnat samla all utrustning och de enorma databaser för att exempelvis bygga kunskap och analyser som kan lägga grunden för framtidens medicin. Scilifelab är också en verksamhet som drar till sig uppmärksamhet från hela världen och också en plats till vilken framgångsrika forskare söker sig.

I takt med att nya frågor ställs och letar lösningar ökar behovet av än mer avancerad utrustning och teknikutveckling. I ett envist växelspel stärker och utvecklar forskningen och tekniklösningarna varandra. Teknikutvecklingen är på så sätt både en förutsättning för avancerad forskning men också ett forskningsområde i sig som banar väg för ny kunskap inom livsvetenskaperna.

SciLifeLab kom till efter en medveten satsning på ett så kallat strategiskt forskningsområde och har därefter i olika omgångar tillförts extra finansiering och stora externa anslag, inte minst via Wallenbergstiftelserna, och KTH har hela tiden varit en viktig partner. Det kommer vi att fortsätta vara när SciLifeLab expanderar i Solna såväl som genom flera nationella noder inom ramen för den nationella infrastrukturen för livsvetenskaper.

Om läget i världen kan kännas dystert med krig, energikris, klimatkris och ekonomi i gungning så inger en odyssé bland KTH:s forskning hopp. Och en övertygelse om att här finns lösningar eller delar av lösningar på de stora samhällsutmaningarna vi står inför när det gäller nya material, nya sätt att producera och skapa energi eller att vidareutveckla befintliga tekniska lösningar.

Att våra studenter har tillgång till – och sitter i- våra experimentella miljöer och studerar diverse fenomen gör en också glad när man går förbi. Koncentrationen och upptäckarlustan tycker jag syns lång väg för den som råkar ha vägarna förbi.

Lärandemiljöer där studenterna kan omsätta teoretiska kunskaper till praktik och få testa dem i labbets verklighet är något vi alltid kommer värna om. Det är också hisnande.