Hoppa till innehåll

Dos and don’ts i Milano

Ciao!

Precis som för Victoria i Zürich finns det även en del saker att ta hänsyn till här i Milano för den som vill anpassa sig till den italiska livsstilen. En generell uppfattning jag har fått är att italienare (inte helt otippat) är mer straightforward än oss svenskar. I början tyckte jag nästan att de var lite otrevliga, men jag har insett att de bara är så. Därför är ett första tips att åka med i berg- och dalbanan full av gester och nerviga nedförsbackar, det är inte så läskigt som det först verkar.

Utöver detta följer här några andra dos and don’ts jag noterat i Milano:

  • Denna punkt bör förmodligen med fördel anammas i de flesta andra länder, nämligen hur en tilltalar och förhåller sig till sina professorer. Kom ihåg att den svenska kompis-liknande relationen är som bortblåst, där professorn är just en professor och ska bli tilltalad därefter. Dessutom bör formalitetsgraden skruvas upp rejält i mailkonversationer.
  • I Sverige älskar vi fika och pratar gärna om det. Och visst älskar även italienarna godsaker, men ordet i sig har för dem en helt annan betydelse. Så kom ihåg att byta ut fikan mot coffee eller aperitivo i några månader!
  • Gå inte i tofflor på stan, även om det är sommar! Min vän som hade skavsår på hälarna efter alla mil de första dagarna hann inte mer än 10 meter i sina tofflor innan hon blev stoppad redan i porten av ett ”you can’t go out like that”. Riktiga fashionistas alltså!
  • Precis som Victoria beskriver i Zürich verkar de flesta vänta på grön signal vid övergångsställen. Däremot verkar annat gälla vid de som är osignalerade, där det enda sättet att visa att en ska gå över verkar vara att börja gå. Titta alltså noga vid övergångsställen, eftersom de sällan stannar. Och om de gör det är det ofta till följd av en kraftig inbromsning. Själv har jag redan sett tre trafikolyckor här, där alla tur nog verkar ha gått bra.
  • Säg Boun giorno (=godmorgon), även om klockan slagit över till eftermiddag. Var gränsen sedan går till Buona sera (=god kväll) är fortfarande lite oklar.
  • I Zürich är torsdagar aperitivons dag, i Italien är det aperitivo hela veckan!
  • Om du lämnar pulsen i staden och beger dig ut på landsbygden kommer det vara dags att börja praktisera dina italienska-kunskaper. Det sista dont’et är nämligen att prata engelska på landsbygden. Eller, du kan ju alltid testa, men räkna med att ibland inte få något svar.
Hej! Mitt namn är Anja och jag läser femte året på Civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnad. I höst intar jag sista året på min master inom Hållbar samhällsplanering och stadsutformning genom att för en termin byta ut KTH mot Politecnico di Milano i Italien. Under den här terminen kommer jag försöka leva ”La dolce vita” – med allt vad det innebär! Jag tänker fråga Italien vart den bästa pizzan, pastan och Gelaton egentligen finns, vilka stadsdelar som bevarat mest inspiration och historia, hur livet som student är och vad Milanos systerstäder har att erbjuda. Och de svar jag får kommer jag förmedla här på bloggen, i form av skilda inlägg och massvis med bilder. Hoppas ni vill följa med på min resa!