”Chapter 1: To fall in love with Asia is one thing. To fall in love in Asia is another. Both have happened to me.” -Anthony Bourdain
Samma här, herr Bourdain. Det finns mycket att ta in när det kommer till Hongkong. Det är stad som likt många andra är rik i historia. Hongkongs historia har lett till att ha blivit, en massiv stad av mångkultur.
Det är varmt, fuktigt också. Jag går bland de trånga gatorna i en betongjungel med lofi spelandes i mina hörlurar och ändå hör tutor och sirener från trafik. Knatandet på gatorna av folket som går förbi mig, på väg någonstans viktigt. Medan jag går är jag välkommnad av gatulyktor med vitt ljus, sedan kommer neon- och led-skyltarna som ger nya färger till atmosfären. Byggnaderna är höga, så höga att det gör ont i nacken att se. De har nästan alla minst hälften så många AC-boxar som de har fönster. Ibland är facaderna kurviga, de har stänk av färg ofta på ett sätt som får det att se antingen rustikt eller förfallet på.
Folket är på samma sätt. Den enorma variation av människor du kan träffa här går från blyga, hjälpsamma till extremt generösa och sociala lokala. Expats med individuella historier som får dig att vilja lyssna i evigheter. Folk som du träffar på gatan, i elevhemmet och i klassrummet och överallt annat.
Hongkong är en stad av kontraster, med en rikedom av kultur som är så fantastiskt att ta sig in. Jag är så oerhört tacksam att detta blev platsen jag gjorde mitt utbyte.
Just nu sitter jag på flygplatsen Hong Kong international, där mitt stora äventyr började och där det nu kommer sluta. Jag är påväg mot Sydkorea med några av mina utbyteskompisar. Vart äventyret tar oss senare får vi se.
Och med det så säger jag adjö till Utlandsbloggen också.
Vi ses tills nästa gång!
Hälsningar,
Max